Upptäck hur Allsvenskan utvecklas mot ökad jämställdhet med fler kvinnliga supportrar på läktarna, kvinnliga experter i sändningarna och hur denna utveckling påverkar svensk fotboll.
Allsvenskan genomgår en betydande förändring mot ökad jämställdhet. Statistik från de senaste åren visar att andelen kvinnliga åskådare på läktarna ökar stadigt, samtidigt som fler kvinnliga experter och kommentatorer syns i tv-sändningarna. Denna utveckling påverkar både publiksammansättningen och hur fotbollen analyseras och diskuteras.
Andelen kvinnliga supportrar i Allsvenskan har ökat från 28% år 2015 till 37% år 2023 enligt SEF:s publikundersökningar. Förändringen beror på flera faktorer som tillsammans skapar en mer välkomnande miljö för kvinnliga fotbollsintresserade.
Flera allsvenska klubbar har implementerat specifika strategier för att attrahera kvinnliga supportrar. Malmö FF, Hammarby och Djurgården har skapat supportergrupper riktade mot kvinnor, vilket resulterat i 15-20% högre närvaro av kvinnliga åskådare på deras matcher jämfört med liggenomsnittet.
Åtgärderna inkluderar familjevänliga matchupplevelser, förbättrade toalettförhållanden och säkrare arenamilöer. Studier från Lunds universitet visar att upplevd trygghet är den viktigaste faktorn för kvinnors arenbesök.
Allsvenska arenor har genomgått omfattande säkerhetsförbättringar sedan 2018. Installationen av fler kameror, ökad bemanning och tydligare säkerhetspolicys har bidragit till 42% färre rapporterade trakasserier på arenorna enligt Polismyndighetens statistik.
Djurgårdens IF införde 2021 ett nolltoleranssystem mot sexistiska ramsor och trakasserier. Resultatet blev en ökning av kvinnliga säsongskortsinnehavare med 23% under de följande två åren.
Damallsvenskans ökade medieexponering har indirekt påverkat herrfotbollens publiksammansättning positivt. När kvinnlig fotboll normaliseras i media och samhällsdebatten, sänks trösklarna för kvinnor att besöka fotbollsmatcher generellt.
FC Rosengårds framgångar i Champions League och svenska damlandslagets OS-silver 2021 har genererat ökad mediebevakning. Detta har bidragit till att fotboll uppfattas som mindre könskodat, vilket gynnar publikutvecklingen i både Damallsvenskan och Allsvenskan.
Representationen av kvinnliga experter och kommentatorer i Allsvenskans mediebevakning har femdubblats sedan 2016. Discovery+ och TV4 hade endast 8% kvinnlig expertmedverkan 2016, jämfört med 41% under säsongen 2023.
Tidigare fotbollsspelare som Therese Sjögran, Malin Diaz och Linda Sembrant har etablerat sig som anlitade experter i Allsvenska sändningar. Deras närvaro har förändrat analysformatet och breddad perspektivet i matchgenomgångarna.
TV4:s satsning på blandade expertpaneler visade i en tittarundersökning från 2023 att 67% av tittarna uppskattade de mer varierade perspektiven. Särskilt den taktiska analysen uppfattades som mer nyanserad när panelerna innehöll både manliga och kvinnliga experter.
Antalet kvinnliga matchkommentatorer i Allsvenskan har ökat från två till tolv personer mellan 2018 och 2024. SVT Sport och Discovery+ har aktivt rekryterat kvinnliga röster, vilket resulterat i bredare kompetens och stilistisk variation i kommentatorskåren.
Journalister som Olga Dyngeland, Lina Jacobsson och Emma Lundh har blivit etablerade röster i fotbollsrapporteringen. Deras rapportering täcker allt från taktisk analys till supporterkultur och ekonomiska frågor.
Den ökade kvinnliga representationen har förändrat vilka ämnen som diskuteras i fotbollssammanhang. Frågor om jämställdhet, arbetsmiljö, föräldraledighet för spelare och psykisk hälsa har fått större utrymme i mediebevakningen sedan 2020.
Fotbollskanalen rapporterade 2023 att 34% av deras publicerade artiklar berörde jämställdhets- eller mångfaldsfrågor, jämfört med 12% år 2017. Denna förändring speglar både redaktionella prioriteringar och läsarnas intresse för ett bredare innehållsspektrum.
Trots positiv utveckling finns strukturella hinder som begränsar jämställdheten. Lönegapet, ledarskapsfrågor och supporterkulturen innehåller fortfarande utmaningar som kräver aktiva åtgärder.
Endast 11% av tränarna i Allsvenskans klubbars akademier är kvinnor enligt Svensk Elitfotbolls rapport från 2023. I klubbledningar utgör kvinnor 23% av styrelseledamöterna, vilket är en ökning från 15% år 2018 men fortfarande långt från jämställdhet.
Ingen allsvensk klubb har någonsin haft en kvinnlig huvudtränare i herrlaget. BK Häcken anställde 2022 en kvinnlig assisterande tränare, vilket var första gången på över tio år som en kvinna ingick i en allsvensk tränarstab.
Undersökningar från Centrum för idrottsforskning visar att 28% av kvinnliga allsvenska supportrar upplevt könsbaserade kommentarer eller trakasserier i samband med matchbesök. Siffran har sjunkit från 41% år 2017, men problemet kvarstår.
Vissa supportersektioner upprätthåller traditionella manskodarideal där kvinnor förväntas förhålla sig passivt till matchen. Detta skapar exkluderande miljöer som avskräcker potentiella kvinnliga supportrar från att delta aktivt i supporterkulturen.
Damallsvenskan får fortfarande endast 18% av den totala fotbollsbevakningen i svenska medier trots jämförbar sportlig kvalitet enligt en analys från Göteborgs universitet. Allsvenskan dominerar sändningstider, resurser och redaktionellt utrymme.
Denna ojämlika fördelning påverkar sponsorintäkter, publiksiffror och spelarnas ekonomiska villkor. Flera damallsvenska klubbar har påpekat att medieexponeringen är avgörande för att attrahera både publik och sponsorer.
Den pågående jämställdhetsutvecklingen formar Allsvenskan på flera plan. Publiksammansättningen blir mer representativ för samhället, vilket påverkar klubbarnas kommersiella strategier och kommunikation.
Klubbar med högre andel kvinnliga supportrar rapporterar 31% högre försäljning av merchandiseprodukter per supporter enligt SEF:s ekonomiska rapport från 2023. Kvinnliga supportrar spenderar i genomsnitt mer på matchdagar och har högre förnyelsegrader på säsongskort.
Detta har lett till att klubbar aktivt marknadsför sig mot kvinnliga målgrupper. Hammarby IF:s kampanj "Fotboll för alla" resulterade i 2 400 nya säsongskort sålda till kvinnor under 2022, vilket motsvarade 34% av alla nya säsongskort den säsongen.
Den ökade mångfalden på läktarna påverkar supporterkulturen. Ramsor och sånger har blivit mer inkluderande, och flera supporterföreningar har reviderat sina värdegrund för att tydligt välkomna alla oavsett kön.
AIK:s Black Army antog 2021 en jämställdhetsplan som inkluderade utbildning för medlemmar och nolltolerans mot sexism. Andelen kvinnliga medlemmar i föreningen ökade från 19% till 29% inom två år.
Jämställdhetsutvecklingen i Allsvenskan påverkar fotbollskulturen i hela Sverige. När barn och ungdomar ser kvinnor som experter, kommentatorer och aktiva supportrar, förändras uppfattningen om vem fotbollen är till för.
Fotbollsförbundets undersökning från 2023 visar att 76% av flickor i åldern 10-15 år kan identifiera minst tre kvinnliga fotbollsexperter, jämfört med 34% år 2017. Denna ökade synlighet bidrar till att normalisera kvinnors närvaro i fotbollssammanhang på alla nivåer.
Jämställdhetsutvecklingen i Allsvenskan är en pågående process som kräver fortsatta insatser från klubbar, medier och supporterorganisationer. Den positiva trenden visar att strukturella förändringar kombinerat med attitydförskjutningar skapar mer inkluderande fotbollsmiljöer som gynnar hela sporten.
Upptäck fler berättelser om starka kvinnor och entreprenörskap
Visa alla artiklar