Kvinnors löner 2025 – från statistik till strategi

Kvinnors löner i Sverige år 2025 ligger i genomsnitt på 37 200 kronor per månad enligt Statistiska centralbyråns senaste siffror. Mannen tjänar samtidigt i genomsnitt 41 800 kronor, vilket ger en löneskillnad på 11% räknat på medianvärden.

Lönegapet har minskat med 2 procentenheter sedan 2020, men skillnaderna varierar kraftigt mellan branscher och yrkesgrupper. Denna artikel förklarar hur löneläget ser ut för kvinnor 2025, vilka faktorer som påverkar löneutvecklingen och hur du kan använda statistiken för att stärka din egen löneposition.

Vad är medellönen för kvinnor i Sverige 2025?

Medellönen för kvinnor i Sverige uppgår till 37 200 kronor per månad före skatt enligt SCB:s statistik från januari 2025. Detta baseras på medianlöner för heltidsanställda kvinnor över hela arbetsmarknaden.

Medianlönen visar den lön där hälften av alla kvinnor tjänar mer och hälften tjänar mindre. Den ger en mer rättvisande bild än genomsnittslönen, som påverkas kraftigt av extremt höga löner i toppen.

Genomsnittslönen för kvinnor ligger på 39 800 kronor per månad, vilket är 2 600 kronor högre än medianen. Skillnaden visar att en mindre grupp högavlönade kvinnor drar upp snittet.

Hur stor är löneskillnaden mellan män och kvinnor 2025?

Löneskillnaden mellan män och kvinnor uppgår till 11% räknat på medianlöner år 2025. Män tjänar i median 41 800 kronor per månad jämfört med kvinnors 37 200 kronor, en skillnad på 4 600 kronor.

Skillnaden mätt i genomsnittslön är något större på 13%, vilket motsvarar 5 400 kronor per månad. Detta beror på att män är överrepresenterade i högavlönade chefspositioner.

Lönegapet har minskat stadigt sedan 2015 då skillnaden var 14,3%. Minskningen har skett med cirka 0,4 procentenheter per år, vilket innebär att det vid nuvarande takt skulle ta ytterligare 27 år att nå full löneparitet.

Ojusterad och justerad löneskillnad

Den ojusterade löneskillnaden på 11% inkluderar alla faktorer som påverkar lönen. Den justerade löneskillnaden, där man tar hänsyn till faktorer som yrke, ålder, utbildning och arbetstid, uppgår till 4,2% enligt Medlingsinstitutet.

Den justerade skillnaden visar den löneskillnad som kvarstår när män och kvinnor har samma förutsättningar. Majoriteten av lönegapet förklaras alltså av att kvinnor och män arbetar i olika branscher och på olika positioner.

Vilka branscher har störst löneskillnader 2025?

Finanssektorn har den största löneskillnaden med 19% enligt Finansförbundets lönestatistik 2025. Kvinnor i finansbranschen tjänar i median 48 900 kronor medan män tjänar 60 200 kronor per månad.

IT-branschen visar en löneskillnad på 16%, där kvinnliga IT-specialister tjänar i median 47 300 kronor jämfört med männens 56 400 kronor. Skillnaden beror delvis på att kvinnor är underrepresenterade i de högst betalda teknikrollerna som systemarkitekter och säkerhetsspecialister.

Industrin uppvisar en löneskillnad på 14%, medan byggsektorn ligger på 13%. Handel och omsorg har de minsta löneskillnaderna på 7-8%, vilket förklaras av mer strukturerade kollektivavtal och färre chefspositioner.

Branscher med minst löneskillnader

Offentlig sektor har generellt mindre löneskillnader än privat sektor. Kommuner visar en löneskillnad på 6%, landsting på 7% och statlig sektor på 8%.

Utbildningssektorn har den minsta löneskillnaden på 5%, där lärare har en relativt jämn lönestruktur oavsett kön. Läraryrkets tydliga karriärstege och reglerade lönesättning bidrar till den lägre skillnaden.

Hur påverkar yrkesvalet kvinnors löner?

Yrkesvalet har den största enskilda påverkan på kvinnors löner. Skillnaden mellan högst och lägst betalda yrkesgrupper uppgår till över 40 000 kronor per månad enligt SCB:s yrkesstatistik.

Kvinnor är starkt överrepresenterade i lågavlönade omsorgsyrken. 82% av alla undersköterskor är kvinnor med en medianlön på 29 800 kronor. Samtidigt utgör kvinnor endast 23% av civilingenjörerna, ett yrke med medianlön på 52 600 kronor.

Den könssegregerade arbetsmarknaden förklarar 60% av lönegapet mellan könen enligt Medlingsinstitutet. Löner för olika yrken varierar kraftigt beroende på bransch, utbildningskrav och efterfrågan.

Högst betalda yrken för kvinnor 2025

Läkare toppar listan med en medianlön på 78 400 kronor per månad. Kvinnliga läkare utgör 51% av alla legitimerade läkare under 40 år, vilket visar en stark ökning jämfört med äldre generationer.

Jurister tjänar i median 64 200 kronor, arkitekter 58 900 kronor och civilekonomer 57 300 kronor. Dessa yrken kräver minst 4-5 års högskoleutbildning och har hög efterfrågan på arbetsmarknaden.

IT-chefer inom offentlig sektor har en medianlön på 61 800 kronor, medan ekonomichefer i privat sektor ligger på 67 400 kronor per månad.

Lägst betalda yrken för kvinnor 2025

Undersköterskor har en medianlön på 29 800 kronor per månad trots att yrket kräver 2-3 års utbildning. 82% av alla undersköterskor är kvinnor, vilket gör det till ett av de mest kvinnodominerade yrkena.

Butikssäljare tjänar i median 26 400 kronor, lokalvårdare 25 900 kronor och restaurangpersonal 24 800 kronor per månad. Dessa yrken har ofta deltidsanställningar och obekväma arbetstider.

Barnskötare inom förskolan har en medianlön på 27 600 kronor, medan förskollärare med högskoleexamen tjänar 32 400 kronor per månad.

Vilken roll spelar utbildning för kvinnors löner?

Utbildningsnivån påverkar lönen kraftigt för kvinnor. Kvinnor med forskarutbildning tjänar i median 58 900 kronor per månad, jämfört med 28 600 kronor för kvinnor med enbart grundskoleutbildning enligt SCB:s utbildningsstatistik.

Skillnaden mellan gymnasieutbildning och högskoleutbildning uppgår till 9 400 kronor per månad i median. Kvinnor med högskoleutbildning tjänar 39 200 kronor jämfört med 29 800 kronor för de med gymnasieexamen.

Varje extra år av högskoleutbildning ökar lönen med cirka 1 800-2 200 kronor per månad i genomsnitt. Denna avkastning är högre för tekniska och ekonomiska utbildningar än för humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar.

Löneutveckling per utbildningsnivå

Kvinnor med forskarutbildning har den starkaste löneutvecklingen över karriären. Medianlönen ökar från 44 200 kronor vid 25-29 års ålder till 68 400 kronor vid 50-54 års ålder, en ökning på 55%.

Högskoleutbildade kvinnor ser sin lön öka med 42% under samma period, från 32 600 kronor till 46 300 kronor per månad.

Kvinnor med enbart gymnasieutbildning har den svagaste löneutvecklingen med en ökning på 28% över karriären, från 26 400 kronor till 33 800 kronor per månad.

Hur påverkar ålder och erfarenhet kvinnors löner?

Åldern har stark påverkan på kvinnors löner fram till 50 års ålder. Medianlönen ökar från 28 400 kronor för kvinnor 20-24 år till 41 900 kronor för kvinnor 50-54 år enligt SCB:s åldersstatistik.

Den starkaste löneökningen sker mellan 25 och 40 års ålder, med en genomsnittlig årlig ökning på 1 200-1 400 kronor per månad. Efter 50 års ålder planar löneutvecklingen ut.

Kvinnor når sin högsta medianlön vid 50-54 års ålder, medan män når sin topp vid 55-59 år. Detta beror delvis på att kvinnor oftare går ner i arbetstid eller pausar karriären för föräldraledighet.

Löneutveckling per åldersgrupp

Kvinnor 20-24 år tjänar i median 28 400 kronor per månad. Denna grupp består främst av personer i början av karriären eller med deltidsanställningar vid sidan av studier.

Åldersgruppen 30-34 år har en medianlön på 35 800 kronor, vilket är en ökning på 26% från åldersgruppen 20-24 år. Denna period sammanfaller ofta med färdigställd utbildning och etablering på arbetsmarknaden.

Kvinnor 40-44 år tjänar 39 600 kronor och åldersgruppen 50-54 år når toppen på 41 900 kronor per månad. Efter 55 år minskar medianlönen något till 40 200 kronor för kvinnor 60-64 år.

Hur påverkar föräldraskap kvinnors löner?

Föräldraskap minskar kvinnors livsinkomster med i genomsnitt 280 000 kronor per barn enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Detta beror på lägre arbetstid, färre karriärmöjligheter och förlorad löneutveckling.

Kvinnor tar ut 75% av all föräldraledighet, vilket motsvarar i genomsnitt 11 månader per barn jämfört med mäns 3 månader. Den längre frånvaron från arbetsmarknaden resulterar i lägre löneutveckling under flera år.

Lönegapet mellan kvinnor med och utan barn uppgår till 8% enligt IFAU:s studier. Samtidigt har män med barn 3% högre lön än barnlösa män, vilket kallas "faderskap-bonus" och beror på ökad arbetstid och karriärfokus.

Långsiktig påverkan på löneutveckling

Kvinnor som tar ut mer än 12 månaders föräldraledighet har 12% lägre lön 10 år senare jämfört med kvinnor som tar ut 6-8 månader enligt IFAU. Skillnaden beror både på förlorad arbetslivserfarenhet och minskad arbetstid efter återgång.

Deltidsarbete efter föräldraledighet påverkar lönen negativt både på kort och lång sikt. 32% av alla kvinnor med barn under 6 år arbetar deltid jämfört med 8% av männen enligt SCB.

Kvinnor som arbetar deltid har 15% lägre timlön än heltidsarbetande kvinnor även när man justerar för yrke och utbildning, vilket kallas "deltidspåslaget".

Vilka strategier kan förbättra kvinnors löner?

Löneförhandling är den mest direkta strategin för att öka lönen. Kvinnor som förhandlar sin lön aktivt vid anställning får i genomsnitt 7% högre ingångslön enligt Akademikerförbundet SSR:s statistik.

Årliga lönesamtal ger möjlighet att höja lönen med 2-4% utöver allmänna löneökningar. Förbered samtalet med konkreta exempel på arbetsinsatser, resultat och marknadsjämförelser för ditt yrke.

Branschbyte kan öka lönen kraftigt om du byter från en lågavlönad till en högavlönad sektor. En undersköterska som vidareutbildar sig till sjuksköterska ökar sin medianlön från 29 800 kronor till 38 400 kronor per månad, en ökning på 29%.

Vidareutbildning och kompetensutveckling

Certifieringar och specialistkompetens ökar lönen med 8-15% inom de flesta yrkesområden. IT-certifieringar som AWS eller Azure ger i genomsnitt 6 200 kronor högre månadslön enligt Teknikföretagens lönestatistik.

Chefsutbildning och ledarskapsutbildning ökar chanserna för befordran. 68% av kvinnliga chefer har genomgått formell ledarskapsutbildning jämfört med 52% av män enligt Ledarna.

Språkkunskaper i engelska, tyska eller franska värderas högt i internationella företag och kan öka lönen med 3 000-5 000 kronor per månad för kvalificerade roller.

Arbetsgivarval och karriärplanering

Stora företag betalar i genomsnitt 12% högre löner än små företag med färre än 50 anställda enligt SCB. Företag med fler än 250 anställda har också tydligare karriärstegar och löneutvecklingsmöjligheter.

Privat sektor betalar generellt 18% högre löner än offentlig sektor för jämförbara yrken. IT-specialister i privat sektor tjänar 52 800 kronor jämfört med 44 600 kronor i offentlig sektor.

Geografisk rörlighet ökar lönemöjligheterna. Medianlönen i Stockholms län är 14% högre än riksgenomsnittet, medan löner i Norrlands inland ligger 8% under genomsnittet.

Nätverkande och synlighet

Professionella nätverk ökar chanserna för karriärsutveckling och högre lön. 42% av alla jobbyten sker genom personliga kontakter enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Kvinnliga nätverk inom branscher som tech, finans och ingenjörskonst hjälper medlemmar med löneförhandling och karriärrådgivning. Organisationer som Women in Tech Sweden och Tjejer Kodar erbjuder mentorprogram och nätverksevenemang.

Synlighet på LinkedIn och andra professionella plattformar ökar möjligheten att bli kontaktad av rekryterare för högre betalda positioner. 67% av rekryterare använder LinkedIn som primär källa för kandidatsökning.

Hur förväntas kvinnors löner utvecklas framåt?

Kvinnors löner förväntas fortsätta öka snabbare än mäns fram till 2030 enligt Medlingsinstitutets prognoser. Den genomsnittliga löneökningen för kvinnor beräknas till 3,2% per år jämfört med 2,8% för män.

Lönegapet förväntas minska från 11% år 2025 till 9% år 2030 om den nuvarande trenden fortsätter. Minskningen drivs främst av att fler kvinnor tar högre utbildning och etablerar sig i högavlönade yrken.

EU:s nya lönedirektiv, som träder i kraft i svensk lag 2026, kräver att företag med fler än 100 anställda rapporterar löneskillnader och vidtar åtgärder vid skillnader över 5%. Detta förväntas påskynda löneutjämningen.

Faktorer som påverkar framtida löneutveckling

Digitalisering och automatisering påverkar kvinnodominerade yrken olika. Administrativa roller minskar med 12% fram till 2030 enligt Arbetsförmedlingens prognos, medan efterfrågan på IT-kompetens och vårdpersonal ökar kraftigt.

Omsorgsyrken som undersköterskor och vårdbiträden förväntas få kraftiga löneökningar på 4-5% per år fram till 2030 på grund av personalbrist och ökad efterfrågan från åldrande befolkning.

Tekniska yrken där kvinnor är underrepresenterade, som ingenjörer och IT-specialister, fortsätter ha hög löneutveckling på 3,5-4% årligen. Insatser för att öka andelen kvinnor i dessa yrken kan bidra till att minska det totala lönegapet.