Agnes Wold är en prisad läkare och professor som förenar vetenskaplig expertis med folkbildning. Utforska hennes banbrytande karriär och samhällsengagemang inom medicinsk forskning.
När pandemin slog till mot Sverige våren 2020 blev ett ansikte särskilt välbekant för tv-tittarna. Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, blev snabbt en av landets mest synliga experter. Men hennes resa från laboratoriet till vardagsrummens tv-soffor började långt tidigare – med tarmforskning, jämställdhetskamp och en ständig vilja att dela kunskap.
För många kvinnor representerar Agnes Wold något mer än bara en forskare. Hon är beviset på att det går att kombinera djup vetenskaplig expertis med folkbildning, att vara både akademisk auktoritet och tillgänglig kunskapsspridare. Från sin position vid Göteborgs universitet har hon byggt broar mellan forskarvärlden och allmänheten på ett sätt som få andra lyckats med.
Agnes Wolds väg inom vetenskapen började redan 1989 när hon disputerade vid Göteborgs universitet. Idag innehar hon positionen som professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin och arbetar samtidigt som överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon har också hedrats med titeln hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola.
Hennes forskningsfokus ligger på något som kanske låter vardagligt men som är fascinerande komplext – tarmens normala bakterieflora. Det här är ett område som under de senaste decennierna fått explosionsartad uppmärksamhet, men Agnes Wold var tidig med att förstå betydelsen. Hon studerar hur vårt immunförsvar interagerar med de bakterier som naturligt finns i vår tarm, och särskilt hur detta påverkar utvecklingen av allergier och inflammatorisk tarmsjukdom.
Det som gör hennes forskning extra relevant är kopplingen till vad hon kallar "rena länders sjukdomar" – de hälsoproblem som verkar öka i takt med att våra samhällen blir mer hygieniska och moderna. Det är forskning som berör oss alla, eftersom den handlar om hur vårt moderna sätt att leva påverkar vår hälsa.
Man skulle kunna tro att Agnes Wolds karriär var förutbestämd. Hennes familjehistoria läser som en katalog över svensk vetenskapshistoria:
Men Agnes själv beskriver det annorlunda. "Det var ingen som hade några synpunkter. 'Jag trodde du skulle ägna dig åt teckning' sade mamma när jag disputerade", berättar hon. Det akademiska arvet var där, men pressen att följa i förfädernas fotspår var det inte. Istället fick hon frihet att hitta sin egen väg inom vetenskapen.
1995 blev ett vändpunkt i Agnes Wolds karriär, fast inte på det sätt man kunde förvänta sig från en bakterieforskare. Tillsammans med Christine Wennerås skrev hon en debattartikel som skulle skaka om den svenska forskningsvärlden. De avslöjade systematisk diskriminering vid tillsättning av forskartjänster – något som då var ett tabubelagt ämne inom akademin.
Artikeln fick enorma konsekvenser. 1997 publicerade de sina fynd i den prestigefulla tidskriften Nature, där de kunde visa konkreta bevis för nepotism och sexism inom forskningsvärlden. Studien ledde till faktiska förändringar inom Medicinska forskningsrådet och blev startskottet för en mer systematisk diskussion om jämställdhet inom svensk forskning.
Det här var mer än bara akademisk aktivism. Agnes Wold visade att det gick att vara både respekterad forskare och modig opinionsbildare. Hon bevisade att vetenskapen inte bara handlar om laboratoriearbete, utan också om att våga ifrågasätta strukturer och maktförhållanden.
För många kvinnor inom akademin blev hon en förebild. Hon visade att det var möjligt att "ha fajt" – som hon själv uttrycker det – och ändå behålla sin vetenskapliga trovärdighet. Detta exemplifierar det som många kvinnliga pionjärer inom teknik och vetenskap har kämpat för genom historien.
Under covid-19-pandemin fick Agnes Wold en helt ny roll som folkkär expert. Hennes förmåga att förklara komplexa medicinska sammanhang på ett begripligt sätt gjorde henne till en efterfrågad röst i media. Hon kommenterade myndigheternas hantering ur ett medicinskt perspektiv, alltid med den vetenskapliga precisionen intakt men på ett sätt som vanliga människor kunde förstå.
Det här var ingen tillfällighet. Agnes Wold har länge arbetat med att bygga broar mellan forskning och allmänhet. Hon har medverkat i program som:
2016 utsågs hon till "Årets kvinna" av Expressen, och hon har också fått utmärkelsen "Årets folkbildare".
"Jag tycker att undervisning är den finaste formen av forskning", säger Agnes Wold. Det är en filosofi som genomsyrar allt hon gör. För henne handlar det inte bara om att bedriva forskning, utan om att dela kunskapen så att den kan göra nytta.
Just nu arbetar hon med flera bokprojekt om bakterieflora, immunologi och barnskötsel. Det är böcker som siktar på att översätta hennes decennier av forskning till praktisk kunskap som föräldrar och andra kan använda i vardagen.
Hennes pedagogiska approach bygger på respekt för läsarens intelligens. Hon förenklar inte genom att dumma ner, utan genom att hitta de rätta exemplen och förklaringarna som gör det komplexa begripligt.
Agnes Wolds forskningsområde har aldrig varit mer aktuellt än idag. Mikrobiomforskningen – studiet av de mikroorganismer som lever i och på oss – har exploderat under de senaste åren. Vad hon forskade på för decennier sedan är nu mainstream inom både medicin och populärvetenskap.
Hennes arbete med att förstå kopplingen mellan modern livsstil och hälsoproblem blir allt mer relevant. Varför ökar allergier och autoimmuna sjukdomar i rika länder? Hur påverkar vår alltmer sterila miljö vårt immunförsvar? Det här är frågor som hennes forskning hjälper till att besvara.
Det som gör hennes bidrag särskilt värdefullt är den långa tidshorisonten. Hon har följt utvecklingen inom området i decennier och kan se mönster och förändringar som andra kanske missar.
Även om mycket har hänt sedan debattartikeln 1995 fortsätter Agnes Wold att engagera sig i jämställdhetsfrågor inom vetenskapen. Hon fungerar som mentor och förebild för yngre kvinnliga forskare och påminner ständigt om att kampen inte är över.
Hennes pionjärarbete har haft långsiktiga effekter. Idag diskuteras jämställdhet inom akademin på ett helt annat sätt än för 30 år sedan. Strukturer har förändrats, medvetenheten har ökat, och fler kvinnor når höga positioner inom forskningen.
Men som Agnes Wold ofta påpekar – det finns fortfarande mycket kvar att göra. Hennes egen framgång har inte bara öppnat dörrar för henne själv, utan för många andra kvinnor inom vetenskapen. Detta speglar den bredare diskussionen om ledarskapets nya ansikte i dagens samhälle.
En av de största utmaningarna för någon som arbetar som populärvetenskaplig expert är att balansera vetenskaplig precision med allmän förståelse. Agnes Wold navigerar denna balansgång med stor skicklighet, men det är inte alltid enkelt.
Under pandemin blev detta särskilt tydligt. Som expert i media måste hon kunna förklara komplexa medicinska sammanhang snabbt och begripligt, samtidigt som hon behåller den vetenskapliga noggrannheten. Det är en konst som få behärskar lika väl som hon.
Risken med förenkling finns alltid där. Vetenskapliga sammanhang är ofta mer nyanserade än vad som ryms i ett tv-inslag eller en tidningsartikel. Men Agnes Wolds styrka ligger i att hon aldrig kompromissar med sanningen – hon hittar bara bättre sätt att förmedla den.
Med tre vuxna barn och fyra barnbarn representerar Agnes Wold något som många kvinnor känner igen – utmaningen att kombinera en krävande karriär med familjeliv. Hennes framgång visar att det är möjligt, men hon har aldrig förminskat svårigheterna.
För kvinnor i olika livsskeden fungerar hon som en viktig förebild. Hon visar att det går att vara både framstående forskare, engagerad samhällsdebattör och närvarande familjemedlem. Det kräver prioriteringar och kompromisser, men det är möjligt.
Hennes berättelse ger hopp åt kvinnor som kanske tvekar inför en forskningskarriär på grund av oro för hur det ska gå att kombinera med familjeliv. Agnes Wold är beviset på att man inte behöver välja bort det ena för det andra. Detta resonerar starkt med diskussionerna kring balans mellan arbete och liv som många kvinnor i karriären brottas med.
Vad som genomsyrar allt Agnes Wold gör är en djup övertygelse om kunskapens värde. Hon tror på att människor har rätt till korrekt information och förmågan att förstå även komplexa sammanhang om de presenteras på rätt sätt.
Denna filosofi driver hennes engagemang inom både forskning och folkbildning. Hon ser ingen motsättning mellan att vara seriös forskare och tillgänglig kunskapsspridare – snarare ser hon det som två sidor av samma mynt.
Hennes vision för svensk forskning och folkbildning handlar om att bygga broar:
När vi ser tillbaka på Agnes Wolds karriär framträder bilden av en kvinna som vägrat låta sig begränsas av förväntningar eller konventioner. Hon har varit pionjär inom sitt forskningsområde, banbrytare för jämställdhet inom akademin och innovatör inom populärvetenskap.
Hennes betydelse sträcker sig långt utöver hennes egna forskningsresultat. Hon har inspirerat en hel generation kvinnliga forskare att våga ta plats, att kombinera excellens med engagemang, och att aldrig glömma att kunskap är till för att delas.
För framtida generationer av kvinnliga forskare lämnar Agnes Wold en ovärderlig legacy. Hon visar att det går att vara både respekterad expert och folkkär pedagog, både noggrann forskare och modig opinionsbildare.
Agnes Wolds resa från tarmforskning till att bli ett av Sveriges mest kända vetenskapliga ansikten är unik, men också representativ för något större. Hon förkroppsligar en ny typ av forskare – en som inte nöjer sig med att publicera i vetenskapliga tidskrifter utan som tar ansvar för att dela kunskapen med alla.
I en tid när vetenskapsskepsis och desinformation sprids snabbt har röster som Agnes Wolds blivit ovärderliga. Hon påminner oss om att vetenskap inte är något abstrakt som händer på universitet, utan något som berör våra liv varje dag.
Hennes förmåga att översätta från laboratoriet till vardagsrummet – att ta komplexa forskningsrön och göra dem relevanta för vanliga människor – är kanske hennes största bidrag till svensk samhällsdebatt. Hon har visat att expertis och tillgänglighet inte står i motsats till varandra, utan kan förstärka varandra.
Agnes Wold fortsätter att vara en inspirerande figur för alla som tror på kunskapens kraft att förändra världen. Genom sin forskning, sitt engagemang och sin pedagogiska gåva har hon inte bara bidragit till vetenskapen – hon har också visat vägen för hur forskare kan ta ett större samhällsansvar i vår tid.
Upptäck fler berättelser om starka kvinnor och entreprenörskap
Visa alla artiklar