Elsa Beskow: sagorna, bilderböckerna och livet bakom Tant Grön
Elsa Beskow (1874–1953) var en svensk barnboksförfattare, illustratör och konstnär. Hon skrev och målade närmare 40 verk, bland dem Puttes äventyr i blåbärsskogen, Tomtebobarnen och böckerna om Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin. Hennes sagor har lästs för svenska barn i över hundra år och ges fortfarande ut i nya upplagor.
| Fakta | Elsa Beskow |
|---|---|
| Född | 11 februari 1874, Södermalm, Stockholm (som Elsa Maartman) |
| Död | 30 juni 1953, Djursholm |
| Yrken | Barnboksförfattare, illustratör, konstnär, teckningslärare |
| Utbildning | Whitlockska samskolan, Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) 1890–1895 |
| Make | Natanael Beskow, gifta 1897 |
| Barn | Sex söner |
| Känd för | Puttes äventyr i blåbärsskogen, Tomtebobarnen, Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin |
| Utmärkelse | Nils Holgersson-plaketten 1952 |
Vem var Elsa Beskow?
Elsa Beskow föddes som Elsa Maartman, dotter till affärsmannen Bernt Maartman (1841–1889), vars släkt kom från Bergen i Norge, och lärarinnan Augusta Fahlstedt (1850–1915). Hon hade en äldre bror, Hans, och fyra yngre systrar.
När fadern dog var Elsa 15 år. Brodern skickades till en morbror, och modern tog sina fem döttrar och flyttade ihop med sina två ogifta systrar och en bror. Elsa Beskow växte därmed upp i ett hem där kvinnorna stod för försörjningen. Mostrarna och morbrodern anses vara förebilderna till hennes mest kända figurer, tant Grön, tant Brun, tant Gredelin och farbror Blå. Hon hör i dag till de kända svenska kvinnor genom tiderna som präglat flera generationers barndom.
Från Tekniska skolan till illustratör
Systrarna Maartman gick först i en privatskola som drevs av en moster. Elsa fortsatte i Whitlockska samskolan, där Ellen Key var lärare, och studerade sedan på Tekniska skolan i Stockholm, i dag Konstfack, åren 1890–1895. Åren 1894–1897 arbetade hon som teckningslärare vid Whitlockska samskolan.
Sitt första uppdrag som illustratör fick hon när hon gick upp till redaktionen för Svensk läraretidnings förlag och erbjöd sig att teckna. Från 1894 bidrog hon till barntidningen Jultomten. Under studieåren träffade hon Natanael Beskow, som bad henne stå modell för ett porträtt. De gifte sig 1897.
Vilka böcker skrev Elsa Beskow?
Elsa Beskow debuterade 1897 med Sagan om den lilla, lilla gumman, ett barnkammarrim hon hört av sin mormor. Genombrottet kom 1901 med rimsagan Puttes äventyr i blåbärsskogen, om lille Putte som får hjälp av Blåbärskungen att plocka korgarna fulla av blåbär och lingon till sin mors namnsdag.
| År | Bok |
|---|---|
| 1897 | Sagan om den lilla, lilla gumman |
| 1901 | Puttes äventyr i blåbärsskogen |
| 1907 | Olles skidfärd |
| 1910 | Tomtebobarnen |
| 1912 | Pelles nya kläder |
| 1914 | Blomsterfesten i täppan |
| 1918 | Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin |
| 1930 | Hattstugan |
| 1932 | Solägget |
| 1939 | Ocke, Nutta och Pillerill |
I Pelles nya kläder visar hon barn som växer upp i städerna hur fårets ull blir till kläder. Blomsterfesten i täppan skildrar ett klassamhälle där ogräset tränger sig på trädgårdsblommornas fest. Elsa Beskow återgav växternas egenskaper i form och färg så noga att biografen Stina Hammar påpekade att man alltid ser vilket slags gran hon ritat.
Hon illustrerade också texter av andra, till exempel Alice Tegnérs Mors lilla Olle och andra visor (1903), och gav 1935–1937 ut skolboken Vill du läsa? i tre band tillsammans med Herman Siegvald.
Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin
Serien om de tre tanterna omfattar fem böcker. Den inleddes 1918 med Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin och avslutades 1947 med Petters och Lottas jul. Tanterna och farbror Blå bygger på hennes egna mostrar och morbror, det kvinnokollektiv hon växte upp i efter faderns död. Böckerna har blivit både film och tv-serie.
Familjen i Djursholm
Från 1900 bodde familjen i Villa Ekeliden i Djursholm, ett hus som byggts 1890 åt författaren Viktor Rydberg. Elsa och Natanael Beskow fick sex söner, och sönerna stod ofta modell för bilderna i böckerna. Medan Natanael Beskow var pastor och senare rektor för Djursholms samskola, stod Elsa Beskow för en viktig del av hushållets inkomster. Hon arbetade hemma med barnen lekande omkring sig, långt innan balans mellan karriär och familj blev ett begrepp.
Elsa Beskows arv och priser
År 1952 fick hon Nils Holgersson-plaketten för sin samlade produktion. Sedan 1958 delar Sveriges allmänna biblioteksförening ut Elsa Beskow-plaketten till årets mest förtjänta barnboksillustratör. Samma år kom Stina Hammars biografi, som 2002 gavs ut i ny upplaga som Solägget: fantasi och verklighet i Elsa Beskows konst.
Postverket gav 1960 ut ett frimärke med motiv ur Pelles nya kläder. På Elsa Beskows torg i Djursholm står en liten bronsstaty av henne, och flygbolaget Norwegian har döpt ett flygplan efter henne. Hennes sätt att själv både skriva och måla lever vidare hos nutida bilderboksskapare som Pija Lindenbaum.
Mer om Elsa Beskow
Tomtebobarnen och naturen
Tomtebobarnen kom 1910 och blev en stor internationell framgång. Enligt Stina Hammars biografi skrev Elsa Beskow själv om boken: “Min avsikt med denna bok är ju att rycka barnen med mig till skogen, att få dem att älska dess mossa, bark och stenar.”
Trollet som skrämde Tove Jansson
I Tomtebobarnen tittar ett bergtroll fram och skrämmer barnen. Trollet väckte debatt på tidens kultursidor. Enligt Dalslands konstmuseum har Tove Jansson berättat att hon blev så rädd för trollet att hennes mor täckte över det med en papperslapp, men att hon ändå ville lyfta på lappen varje gång sagan lästes.
Hur synen på böckerna har skiftat
Elsa Beskows borgerliga familjeskildringar har ibland kallats idylliserande, med patriarkaliska män och moderliga kvinnor. Andra har påpekat att det ofta är kvinnorna som ordnar och styr i sagorna, och att barnen är mer äventyrliga än vad tidens barnuppfostran föreskrev.
Elsa Beskow i dag
Per oktober 2026 ges böckerna ut av Bonnier Carlsen, som firade Elsa Beskow 150 år 2024 och samma år arrangerade Blomsterfesten på Junibacken i Stockholm. I januari 2026 kom nya sagor om Tomtebobarnen.
Källor
- Elsa Beskow, Wikipedia
- Elsa Beskow, Wikidata
- Elsa Beskow, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
- Elsa Beskow, Dalslands konstmuseum
- Elsa Beskow, Bonnier Carlsen
Bild: okänd fotograf / Wikimedia Commons, public domain.
