Kvinnliga entreprenörer i Sverige: nätverk, förutsättningar och kvinnor som driver svenska företag
Sverige är ett av världens mest jämställda länder på många mätpunkter. Ändå är bilden mer komplex när man tittar på vem som faktiskt driver och äger företag. Knappt 30 procent av landets drygt 500 000 företagare är kvinnor, en siffra som visserligen pekar uppåt, men som fortfarande hamnar under EU-snittet. Den här artikeln samlar aktuell statistik, lyfter fram de mest inspirerande förebilderna bland kvinnliga entreprenörer och reder ut vilka strukturella hinder och nätverk som formar förutsättningarna för svenska kvinnors företagande.
Nuläget: så ser siffrorna ut för kvinnliga entreprenörer i Sverige
Enligt Ekonomifakta (uppdaterat april 2026) är drygt 147 000 av Sveriges cirka 500 000 företagare kvinnor. Det motsvarar 29 till 30 procent, att jämföra med EU-snittet på 34 procent. I topp bland EU-länderna finns Luxemburg, Lettland och Schweiz, där andelen kvinnliga företagare ligger runt 40 procent. Längst ner hamnar Rumänien, Slovakien och Serbien.
Sett i ett längre perspektiv har Sverige ändå gjort framsteg. I tidigt 2000-tal var andelen under 25 procent. Det är en tydlig rörelse i rätt riktning, men om trenden håller i sig i samma takt, beräknar forskare vid GEM att det tar ytterligare 80 år att nå könsparitet i det svenska företagandet.
Bland företagare med anställda är klyftan ännu större
Totala andelar säger en sak, men det verkliga ägandet syns tydligare i en detalj: bland de företagare som faktiskt har anställd personal är andelen kvinnor nere på omkring 20 procent. Strukturen är alltså inte bara en fråga om vem som startar bolag, utan om vem som bygger organisationer med skala.
Sveriges totala företagandegrad, 6,1 procent av befolkningen (15-64 år), ligger dessutom 3,1 procentenheter under EU-snittet, vilket placerar landet bland Europas lägsta. Mer än hälften av alla svenskar uppger i Frodas rapport från 2023 att de har drömmar om att starta eget företag, och bland unga stiger den siffran till två tredjedelar. Drömmen finns. Vägen dit har hinder.
Finansieringsklyftan: det hårdaste hindret för kvinnors företagande
Den enskilt mest konkreta barriären är tillgång till kapital. Forskning från GEM visar att runt 90 procent av all startupfinansiering i Sverige går till bolag med manliga grundare. Andelen riskkapital som hamnar hos renodlat kvinnliga startups understiger 2 procent. Det är inte en signal om brist på idéer eller kompetens, det är ett strukturellt problem i hur kapital allokeras.
Froda-rapporten (2023, 6 511 respondenter och SCB-data) bekräftar bilden: kvinnor uppger i högre grad än män att de bromsas av brist på självförtroende, finansiell kunskap och nätverk. Männen i undersökningen hänvisar snarare till tidsbrist och familjesituation. Det handlar alltså om delvis olika typer av hinder, vilket kräver delvis olika lösningar.
En annan faktor som sällan nämns: det svenska välfärdssystemet är byggt för anställda med stabil, förutsägbar inkomst. Föräldraledighet, tillfällig vård av barn (VAB) och sjukpenning beräknas på ett sätt som slår oproportionerligt hårt mot den som driver eget företag och inte alltid har ett fast löneunderlag. Det minskar drivkraften att ta risken, även för den som har både idé och kapacitet att utveckla ett bolag.
Historiens första kvinnliga entreprenörer i Sverige
Innan vi går in på nutid: de moderna framgångarna har en historia. Tre namn sticker ut som grundläggande pionjärer.
Maria Christina Bruhn (1732-1808) var Sveriges första kvinnliga patentinnehavare. Hon drev en tapetverkstad och uppfann en metod för säkrare förvaring av krut, en innovation inom artilleritekniken som gav henne erkännande långt utanför sin samtid.
Estrid Ericson (1894-1981) grundade Svenskt Tenn 1924 och rekryterade Josef Frank som formgivare. Designspråket de skapade tillsammans är än idag ett av de mest igenkännliga i världen. Estrid visade att ett kompromisslöst estetiskt varumärke kan bli tidlöst, och det på en tid när kvinnors roll i affärslivet var starkt begränsad.
Ulla Murman (1926-2019) grundade Stockholms Stenografibyrå 1953, en privat arbetsförmedling i en tid när sådana var i det närmaste förbjudna. Hon utmanade lagstiftningen, vann och byggde upp det som med åren blev Manpower Sverige. En historia om att bryta mot normer när normerna är fel.
Isabella Löwengrip: från bloggen Blondinbella till skönhetsimperium
Isabella Löwengrip startade bloggen Blondinbella som tonåring och omvandlade ett personligt varumärke till ett skönhetsimperium, Löwengrip Beauty. Hon var 2018 listad som Sveriges mäktigaste affärskvinna och är i dag en av de mest kända kvinnliga entreprenörerna i Sverige, med ett näringslivsengagemang som sträcker sig långt bortom bloggmediet där hon startade.
Susanne Najafi: från Eleven till riskkapitalbolaget Backing Minds
Susanne Najafi grundade Eleven, ett skönhetsbolag som passerade 100 miljoner kronor i omsättning, och driver i dag riskkapitalbolaget Backing Minds med fokus på förbisedda startups och grundare. Hennes bana från operativ entreprenör till investerare är ett tydligt steg mot att förändra vem som sitter på kapitalet i näringslivet.
Elina Berglund: partikelfysiker bakom Natural Cycles
Elina Berglund är partikelfysiker med bakgrund från CERN och grundade 2013 Natural Cycles tillsammans med sin man. Appen bygger på en algoritm som använder temperaturmätning som hormonfri preventivmetod och är regulatoriskt godkänd i Europa och USA, ett exempel på hur djup teknisk kunskap kan omsättas i ett globalt bolag.
Gunilla von Platen: serieentreprenör och profil från Draknästet
Gunilla von Platen är serieentreprenör och tv-profil från Draknästet. Uppvuxen i Göteborg med rötter i Turkiet, anställdes hon som chef på Skandia vid 21 år och utsågs till “Businesswoman of the Year” 2019. Hennes karriär illustrerar hur tidigare erfarenhet från näringslivets etablerade bolag kan omsättas i ett eget, senare entreprenörskap.
Fler kvinnliga entreprenörer att följa
Utöver de fyra ovan finns fler namn väl värda att följa inom svenskt näringsliv.
Jane Walerud är grundare av Walerud & Partners och känd som en av de tidiga investerarna i Klarna. Hon har grundat och investerat i 11 bolag och arbetar aktivt för att fler kvinnor och underrepresenterade grupper ska få tillgång till venture capital.
Gudrun Sjöden byggde sitt modevarumärke under 45 år och är en av få svenska designers med verklig internationell skala: 80 procent av omsättningen sker utanför Sverige, med starka marknader i Tyskland och USA.
Lena Apler grundade Collector Bank och är sedan dess aktiv som affärsängel och Draknästet-deltagare. Hon är en av de mest erfarna profilerna inom svensk fintech.
Pernilla Ramslöv är vd och grundare av Nox Consulting, ett konsultbolag som hon byggt till en av branschens mest attraktiva arbetsplatser med fokus på gig-ekonomin och offentlig sektor.
Bianca Ingrosso lanserade Caia Cosmetics med sin influencer-plattform som trampolin. Varumärket är ett av de snabbast växande inom svensk skönhetsindustri och visar hur digital publik kan konverteras till affär.
Johanna Ingelsson grundade Equestrian Stockholm, ett ridklädesvarumärke som blivit världens största i kategorin på Instagram och omsätter långt över 50 miljoner kronor, inom bara några år från start.
Branscher: var i näringslivet finns kvinnliga företagare?
Statistiken är tydlig: kvinnor driver bolag framför allt inom vård, utbildning och personlig service. I dessa branscher utgör de mer än hälften av alla företagare. Bygg, transport och industri domineras i stället av manliga företagare.
Men bilden förändras. Allt fler kvinnor söker sig till tech, fintech och life science, branscher som historiskt sett haft allra lägst kvinnlig representation. Initiativ som TechEq och flera acceleratorprogram riktade mot kvinnliga grundare bidrar till att bredda basen.
Utlandsfödda kvinnor i Sverige är en statistisk kuriositet: de har faktiskt högre företagandegrad än inrikes födda kvinnor. Det tyder på att invandring tillför ett entreprenöriellt kapital som det svenska systemet ännu inte tagit full vara på.
Nätverk och stöd för kvinnliga entreprenörer i Sverige
Det finns konkreta ingångar och nätverk för den som vill starta eller skala upp ett företag.
Almi erbjuder lån, riskkapital och rådgivning med explicit fokus på att bredda tillgången till kapital, inklusive för grupper som traditionellt har haft svårare att få bankfinansiering.
Tillväxtverket har sedan decennier kartlagt och stöttat kvinnors företagande, bland annat genom kunskapsöversikten “Tre decennier av framsteg och utmaningar”. De erbjuder också direkta stödprogram för tillväxtorienterade företag.
Coompanion är ett rikstäckande nätverk för kooperativt företagande som kan vara ett alternativ för den som vill starta kollektivt eller hitta en mjukare inträdesmodell.
Utöver de statliga aktörerna finns ett växande ekosystem av mentorskapsprogram, investerarnätverk och kontakter i community-organisationer med fokus på kvinnliga grundare, från Founders Future Women till Nordic Women in Tech. Mentorskap för kvinnor lyfts genomgående fram som en av de mest effektiva vägarna in i dessa nätverk.
Framtidsutsikterna: vad krävs för fler framgångsrika kvinnliga entreprenörer?
Forskning och praktik pekar åt samma håll: tre förändringar är mest avgörande för att stärka kvinnors företagande i Sverige.
Kapitalomfördelning: utan att andelen riskkapital som når kvinnliga grundare och delägare ökar, fortsätter strukturen att reproducera sig. Det kräver förändring hos investerare, inte bara hos grundare.
System som passar alla: föräldraförsäkring, sjukpenningberäkning och kreditgivning behöver ta hänsyn till att allt fler arbetar som egenföretagare, och att det finns demografiska skillnader i vem som tar störst del av obetalt omsorgsarbete.
Synlighet och förebilder: den kanske enklaste insatsen med störst effekt på lång sikt. Ju fler kvinnliga grundare och medgrundare som syns, desto fler som ser företagande som ett reellt alternativ. Det är precis vad Elina Berglund, Susanne Najafi och dussintalet andra framgångsrika kvinnliga entreprenörer väljer att investera tid i, att visa att det går. Samma logik driver kvinnligt ledarskap i stort: synliga förebilder förändrar vad nästa generation tror är möjligt.
Sverige har förutsättningarna: hög utbildningsnivå, starkt innovationsekosystem, fungerande statliga stödsystem. Det som saknas är inte potential, utan struktur och tillgång till kapital och nätverk. Och på den fronten händer det mer nu än på länge.
