Powerkvinnor

Heliga Birgitta: Sveriges helgon och grundaren av Vadstena kloster

Heliga Birgitta (omkring 1303–1373) var en svensk mystiker som grundade Birgittinorden och Vadstena kloster. Här är hennes liv, uppenbarelser och död i Rom.

R
Redaktionen
Rött sammetsklätt relikskrin med guldornament i en glasmonter framför en stenvägg i Vadstena klosterkyrka

Heliga Birgitta: Sveriges helgon och grundaren av Vadstena kloster

Heliga Birgitta (Birgitta Birgersdotter, född omkring 1303, död 1373) var en svensk adelskvinna, mystiker och författare som grundade Birgittinorden och klostret i Vadstena. Hon nedtecknade över 600 uppenbarelser, levde sina sista 24 år i Rom och helgonförklarades av påven 1391. I dag räknas hon som ett av Europas sex skyddshelgon.

FaktaHeliga Birgitta
NamnBirgitta Birgersdotter
FöddOmkring 1303, Finsta i Uppland
Död23 juli 1373, Rom
FöräldrarBirger Persson och Ingeborg Bengtsdotter
MakeUlf Gudmarsson
BarnÅtta, bland dem Katarina av Vadstena
Känd förHimmelska uppenbarelser, Birgittinorden, Vadstena kloster
Helgonförklarad7 oktober 1391 av påven Bonifatius IX

Vem var heliga Birgitta? Uppväxten på Finsta i Uppland

Birgitta föddes omkring 1303 på Finsta gård i Uppland. Pappan Birger Persson var lagman i Uppland, riddare och medlem av kungens råd, och han var med när Upplandslagen skrevs ner. Mamman Ingeborg Bengtsdotter kom från Bjälboätten och var släkt med kungahuset. Var Birgitta egentligen föddes är omdiskuterat, och en del historiker pekar i stället på Sköldnora i Fresta socken.

Familjen var rik, och Birgitta fick lära sig läsa och skriva, vilket var ovanligt för flickor under medeltiden. Redan som barn hade hon syner. Enligt traditionen såg hon Jungfru Maria sätta en krona på hennes huvud och Kristus lida på korset. Modern dog troligen 1314, och Birgitta flyttade då till sin moster Katarina på Aspanäs vid sjön Sommen.

Äktenskapet med Ulf Gudmarsson och de åtta barnen

Som 13-åring giftes Birgitta 1316 bort med den artonårige Ulf Gudmarsson, som senare blev lagman i Närke. Hon hade hellre gått i kloster, men äktenskapet beskrivs ändå som lyckligt. Paret bodde på Ulvåsa vid sjön Boren i Östergötland och fick åtta barn på 18 år, fyra söner och fyra döttrar:

  • Märta (1319–1399), den äldsta dottern
  • Karl (1327–1372), dog i Neapel under moderns pilgrimsresa
  • Katarina (1331–1381), senare abbedissa i Vadstena
  • Birger (1333–1391), följde modern till Heliga landet

Under några år var Birgitta hovdam hos kung Magnus Eriksson och drottning Blanka. Vid sidan av hushållet ägnade hon sig åt välgörenhet och lät bygga ett sjukhus och ett härbärge för kvinnor. Mellan 1339 och 1344 gjorde makarna pilgrimsresor till Nidaros (Trondheim) och till aposteln Jakobs grav i Santiago de Compostela. På hemvägen insjuknade Ulf i Arras i Frankrike.

Uppenbarelser i Alvastra kloster

Ulf dog i Alvastra kloster 1344. Birgitta lät fördela egendomarna mellan arvingarna och de fattiga och bosatte sig nära klostret för att leva enkelt. Här tog uppenbarelserna fart. Hon kände sig kallad att bli “Kristi brud och språkrör” och fick i synerna uppdrag av Gud, Kristus och Maria att föra fram budskap till kungar och kyrkans ledare.

Birgittas uppenbarelser skrevs ner ibland av henne själv, ibland med hjälp av hennes biktfäder, och översattes till latin. Över 600 finns bevarade. De innehåller andaktstext men också hård kritik av furstar och präster. Kung Magnus fick utstå mycket. År 1377 gav hennes vän biskopen Alfons av Jaén ut den första samlingen, Himmelska uppenbarelser (Revelationes celestes).

Birgitta i Rom och kampen för en ny klosterorden

I Alvastra tog klosterregeln form. Kung Magnus Eriksson och drottning Blanka donerade 1346 kungsgården i Vadstena till det planerade klostret, men en ny orden krävde påvens godkännande. År 1349 reste Birgitta därför till Rom, lagom till jubelåret 1350. Påven bodde dock sedan 1309 i Avignon i Frankrike.

Birgitta stannade i Rom resten av livet och bodde större delen av tiden i ett hus vid Piazza Farnese. Hon skrev brev efter brev till påven om att han skulle återvända, och enligt Historiska museet var hon även med och mäklade fred i hundraårskriget. Först 1370 godkände påven Urban V hennes ordensregel, Den allra heligaste Frälsarens orden, med ett kloster för kvinnor och ett för män i Vadstena.

Hur dog heliga Birgitta?

År 1371, vid 68 års ålder, gav sig Birgitta ut på en pilgrimsfärd till Heliga landet via Neapel och Cypern. I Neapel dog sonen Karl. Hon nådde ändå Jerusalem och de heliga platserna, men värmen och späkningarna tärde på hälsan. När hon kom tillbaka till Rom våren 1373 var hon svag av sjukdom, och den 23 juli 1373 dog hon i sin bostad vid Piazza Farnese, med Katarina och Birger vid sin sida.

Stoftet lades först i kyrkan San Lorenzo in Panisperna. Den 2 december 1373 började resan hem genom Europa, och den 4 juli 1374 nådde följet Vadstena. Större delen av Birgittas kvarlevor ligger i Vadstena klosterkyrka, medan ett fragment av hennes höftben finns i Uppsala domkyrka.

Vadstena kloster och Birgittinorden

Vadstena kloster invigdes 1384 med dottern Katarina som första abbedissa. Det nya i Birgittas dubbelkloster var att kvinnorna ledde. Enligt Populär Historia skulle klostret ha 60 nunnor, 13 präster, 4 mässdjäknar och 8 lekbröder, och abbedissan stod över prästernas föreståndare i världsliga frågor.

Klosterorden spreds snabbt. Vid medeltidens slut fanns över 80 birgittinkloster i Europa, bland dem Maribo i Danmark, Nådendal i Finland och Syon Abbey i England. Karl IX stängde klostret i Vadstena 1595, men orden lever kvar. I Svenska kyrkan finns sedan 1920 gemenskapen Societas Sanctae Birgittae, som samlas i Vadstena kring hennes dödsdag varje sommar.

När blev Birgitta helgon?

Processen för att göra Birgitta till helgon inleddes 1377. Den 7 oktober 1391 helgonförklarades hon av påven Bonifatius IX i Rom, och den 1 juni 1393 lades hennes och Katarinas reliker i ett skrin vid högaltaret i Vadstena klosterkyrka. Birgitta var länge Nordens enda helgon. Först den 5 juni 2016 helgonförklarades en svenska till, Elisabeth Hesselblad.

År 1999 utsåg påven Johannes Paulus II henne till skyddshelgon för Europa, tillsammans med Katarina av Siena och Edith Stein. Svenska kyrkan i Vadstena sammanfattar henne så här: “Heliga Birgitta är nog den märkligaste kvinnan i svensk historia”. Hon har därför en självklar plats bland de kända svenska kvinnorna genom tiderna.

Kritiken mot Birgitta

Alla har inte varit lika förtjusta. Martin Luther kallade henne die Tolle Brigit, den galna Birgitta, och reformatorn Olaus Petri avfärdade uppenbarelserna som dagdrömmar. Historikern Erik Petersson har hävdat att hon ägnade sig åt politiskt motiverad smutskastning, bland annat av kung Magnus. Andra lyfter i stället hur hon gav kvinnor makten i sin orden, och hon nämns ofta bland Sveriges starka kvinnliga förebilder.

Kraniet i Vadstena och forskningen

I Vadstena klosterkyrka förvarades kranier som enligt traditionen tillhörde Birgitta och Katarina. Forskare vid Linköpings universitet undersökte dem med DNA-analys och kol-14-datering och presenterade 2010 att kranierna inte tillhör mor och dotter och inte är från deras tid.

Birgitta på film

Maja Hagermans historiska dokumentärserie om Birgitta i tre delar visas i SVT:s Öppet arkiv, med Pernilla August i rollen som Birgitta.

Källor

Bild: Arkland / Wikimedia Commons, licens CC BY-SA 4.0.