Anna Lindh – mordet på Anna Lindh och karriären som utrikesminister
Anna Lindh var Sveriges utrikesminister mellan 1998 och 2003 och en av de mest populära socialdemokratiska politikerna i modern svensk historia. Hon hette egentligen Ylva Anna Maria Lindh, föddes den 19 juni 1957 i Stockholm och sågs som en trolig efterträdare till statsminister Göran Persson som partiledare för Socialdemokraterna, innan hon mördades hösten 2003.
Lindh knivhöggs på varuhuset NK i centrala Stockholm den 10 september 2003 och avled av sina skador dagen därpå, den 11 september samma år, bara 46 år gammal. Mordet skakade svensk politik och kom mitt under den intensiva kampanjen inför folkomröstningen om euron, en fråga hon själv drivit hårt för ja-sidan.
Anna Lindhs biografi: uppväxt och tidiga politiska engagemang
Anna Lindh växte upp i Hacksta utanför Grillby i Enköpings kommun, dit familjen flyttade 1965. Redan som tolvåring gick hon 1969 med i SSU, ungdomsförbundet till Socialdemokraterna, samma år som Olof Palme blev partiledare och statsminister. Palmes internationella engagemang fångade henne tidigt, och hon deltog bland annat i protesterna mot Vietnamkriget.
Under 1970-talet hade Lindh planer på att bli journalist och sommarvikarierade på Enköpings-Posten. Vid valet 1976 invaldes hon i kommunfullmäktige i Enköpings kommun för Socialdemokraterna, ett uppdrag hon behöll fram till 1982.
Anna Lindhs politiska uppdrag: från riksdagen till miljöminister
Lindh studerade vid Uppsala universitet och Stockholms universitet och tog juristexamen 1982, samma år hon kom in i riksdagen som ersättare. 1984 valdes hon till SSU:s första kvinnliga ordförande, en post hon innehade i sex år med fokus på miljöfrågor och internationella frågor. Under socialdemokraternas oppositionsår i början av 1990-talet var hon kultur- och fritidsborgarråd i Stockholms stad och ordförande i Stockholms stadsteater.
Efter valsegern 1994 utsågs Anna Lindh till miljöminister i regeringen. Hon skärpte miljölagstiftningen, drev på för strängare EU-regler kring miljöfarliga kemikalier och blev huvudansvarig för Östersjöarbetet inom FN:s handlingsprogram Agenda 21.
Anna Lindh som utrikesminister och EU-ordförandeskapet 2001
Efter riksdagsvalet 1998 utsågs Anna Lindh till utrikesminister i Göran Perssons regering, en post hon höll fram till sin död. Hon var en stark förespråkare för Förenta nationerna och en gemensam europeisk utrikespolitik. En höjdpunkt i karriären kom under Sveriges EU-ordförandeskap 2001, då hon ledde ministerrådet för utrikesfrågor och tillsammans med EU:s Javier Solana förhandlade fram en överenskommelse som förhindrade inbördeskrig i Makedonien.
När Irakkriget inleddes i mars 2003 kallade Lindh det “ett stort misslyckande” utan stöd i FN:s stadga, och hon fortsatte att driva frågor om mänskliga rättigheter i konflikten mellan Israel och Palestina. De sista veckorna av sitt liv arbetade hon intensivt för ja-sidan inför folkomröstningen om att införa euron som valuta, ett engagemang som cementerade hennes plats bland de kända svenska kvinnorna genom tiderna.
Mordet på Anna Lindh i september 2003
Onsdagen den 10 september 2003 var Anna Lindh, tillsammans med sin väninna Eva Franchell, ute för att handla kläder i centrala Stockholm. På varuhuset NK blev hon strax efter klockan 16.00 överfallen och svårt knivskuren av den då okände Mijailo Mijailović. Hon fördes till Karolinska sjukhuset i Solna, opererades för kraftiga inre blödningar och fick under natten omfattande blodtransfusioner. Trots insatserna försämrades tillståndet hastigt vid halv fem på morgonen, och Anna Lindh avled klockan 05.29 den 11 september 2003.
Mordet utlöste en av Sveriges största polisinsatser. Efter en felaktig gripning av en oskyldig 35-åring greps Mijailo Mijailović den 24 september. Han nekade till mordet fram till den 6 januari 2004, då han erkände. Han dömdes till livstids fängelse.
Anna Lindhs eftermäle och minnesfond
Anna Lindh gravsattes på Katarina kyrkogård i Stockholm. Hennes död utlöste sorg långt utanför Socialdemokraterna, med minneshögtider både i Sverige och internationellt, och hon räknades som en av landets mest folkkära politiker. Anna Lindhs Minnesfond bildades för att föra vidare de frågor hon ägnade sin karriär åt, framför allt internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och miljöfrågor, och gör henne till en av de tydligaste starka kvinnliga förebilderna i svensk efterkrigspolitik.
Bild: Vesa Lindqvist/Matti Hurme / Wikimedia Commons, licens CC BY 2.5.
