Mona Sahlin – från Tobleroneaffären till S-ledare och Förrädarna
Mona Sahlin är en av svensk politiks mest omtalade profiler, född 9 mars 1957 i Sollefteå. Hon blev riksdagsledamot redan 1982 och gjorde en lång karriär med flera ministerposter, innan hon 2007 valdes till Socialdemokraternas första kvinnliga partiledare. Namnet förknippas ofta med Tobleroneaffären 1995, men lika mycket med comebacken som minister, det historiska partiledarskapet och den senare tidens medverkan i TV4:s Förrädarna.
Vad behöver du veta om Mona Sahlins tidigare uppdrag och politiska karriär?
Redan som ung var Sahlin aktiv i SSU, socialdemokraternas ungdomsförbund, innan hon valdes in i riksdagen för första gången 1982 med Stockholms län som valkrets. Redan 1990 utsågs hon till arbetsmarknadsminister i Ingvar Carlssons regering, då en av de yngsta som någonsin haft en ministerpost i Sverige, och 1994 blev hon statsministerns ställföreträdare, det vill säga vice statsminister, fortsatt under Carlssons ledning. Efter en paus i karriären (se nedan) gjorde hon comeback 1998 som arbetsmarknadsminister i Göran Perssons regering. Åren därefter innehade hon en lång rad andra uppdrag: integrationsminister, jämställdhetsminister, idrottsminister och demokratiminister 2002–2004, samt miljöminister, samhällsbyggnadsminister, energiminister och bostadsminister fram till 2006. Få svenska politiker har hunnit med så många olika uppdrag i regeringen under en och samma karriär.
Tobleroneaffären 1995 – så fick hon lämna regeringen
1995 briserade det som kom att kallas Tobleroneaffären. Sahlin, då vice statsminister, hade använt sitt statliga tjänstekontokort till privata inköp, bland annat en chokladkaka från märket Toblerone, och hade dessutom dröjt med att betala tillbaka summorna. Affären fick stor uppmärksamhet i medierna och gjorde att hon fick lämna regeringen och ta det som brukar beskrivas som en politisk timeout. Skandalen kunde ha blivit slutet på karriären, men i stället blev den en parentes: redan 1998 var Sahlin tillbaka som arbetsmarknadsminister i Perssons socialdemokratiska regering, och de kommande åren byggde hon upp förtroendet igen genom en rad tunga uppdrag.
Mona Sahlin blir Socialdemokraternas första kvinnliga partiledare 2007
Den 17 mars 2007 valdes Mona Sahlin till Socialdemokraternas partiledare, som efterträdare till Göran Persson och partiets första kvinnliga partiordförande någonsin. Precis som Anna Lindh hade setts som en tänkbar framtida partiledare innan mordet 2003 satte stopp för den möjligheten, blev Sahlins val ett historiskt genombrott för kvinnor inom den socialdemokratiska rörelsen. Som partiledare var hon samtidigt oppositionsledare mot Fredrik Reinfeldts borgerliga regering fram till 2011.
Så slutade Mona Sahlin som partiledare – vägen till Löfven
Efter att Socialdemokraterna gjort ett svagt val 2010 växte kritiken mot hennes ledarskap, och våren 2011 fick hon till slut sluta på partiledarposten. Håkan Juholt tog över som ny partiledare i januari 2012, och efter hans korta och stormiga tid vid rodret blev det i stället Stefan Löfven som ledde partiet vidare, ett par år innan han själv blev statsminister. Sahlins avgång 2011 markerade därmed slutet på en politisk karriär som sträckt sig över tre decennier, från Ingvar Carlssons regering till hennes egen tid som partiledare.
Livvaktsskandalen avslöjar falska intyg: Sahlin lämnar styrelse i vårdbolag, och livvakten får jobba kvar
Fem år efter partiledarskapet fick Sahlin ett nytt regeringsuppdrag: 2014 blev hon nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, ett uppdrag som innebar täta kontakter med kommuner och myndigheter i arbetet mot extremism. 2016 briserade i stället den så kallade livvaktsskandalen: det visade sig att Sahlin hade skrivit ett falskt löneintyg åt sin tidigare livvakt, som han i sin tur använde för att köpa en lyxbil. Hon avgick som samordnare i maj 2016 och lämnade samma vår sin styrelsepost i vårdbolaget Iris utvecklingscenter. I september 2016 blev hon och den förre livvakten formellt misstänkta för brott, i februari 2017 erkände hon att hon gjort sig skyldig till osant intygande, och i mars 2017 dömdes hon till 80 dagsböter, motsvarande drygt 47 000 kronor. Den tidigare livvakten fick själv fortsätta jobba kvar som polis trots den fällande domen mot honom. Skandalen blev en tung eftersmak på en annars lång och meriterande karriär i regeringsmakten.
Uppdrag efter politiken: Anna Lindhs minnesfond och Expo
Trots skandalen har Mona Sahlin fortsatt att vara en aktiv samhällsröst. Hon är ordförande i Anna Lindhs minnesfond, som håller minnet av väninnan och partikollegan vid liv, och sitter i styrelsen för Stiftelsen Expo, som arbetar mot rasism och högerextremism. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 var hon dessutom tydlig med att Sverige borde gå med i Nato.
Podden hon startar med Zweigbergk, TV4:s Förrädarna och vad Sahlin tjänar nu
2023 startade hon podcast tillsammans med författaren och radioprofilen Helena von Zweigbergk, och våren 2026 blev hon ett nytt bekant ansikte för en yngre publik som deltagare i TV4:s reality-tävling Förrädarna, ett medieuppdrag som utöver arvodet hon kan tjäna på tävlingen också gav henne nya sammanhang att synas i. I en intervju med Expressen har hon också berättat öppet om sonen Johans bortgång, som hon beskriver som det svåraste hon varit med om, långt tyngre än några politiska kriser. Precis som Magdalena Andersson senare blev Sveriges första kvinnliga statsminister och Margot Wallström formade en uttalat feministisk utrikespolitik, banade Mona Sahlins partiledarskap 2007 väg för att fler kvinnor skulle nå socialdemokratins allra högsta poster.
Bild: Frankie Fouganthin / Wikimedia Commons, licens CC BY-SA 4.0.
