Margot Wallström, Sveriges första kvinnliga utrikesminister, revolutionerade global diplomati genom att lansera världens första feministiska utrikespolitik och inspirera internationell förändring.
När Margot Wallström klev upp på podiet hösten 2014 för att presentera världens första uttalat feministiska utrikespolitik, visste hon att hon bröt ny mark. Som Sveriges första kvinnliga utrikesminister skulle hon inte bara representera landet internationellt – hon skulle omforma hur vi tänker kring diplomati och mänskliga rättigheter på global nivå.
Det var ett djärvt drag som skulle visa sig få genomslag långt utanför Sveriges gränser. Idag, flera år senare, har ett dussintal länder följt i Sveriges fotspår och infört liknande politiska strategier. Men vägen dit var varken rak eller enkel.
För oss kvinnor som följer internationell politik och ledarskapets nya ansikte är Margot Wallströms historia särskilt fascinerande. Hon visar hur en kvinna kan ta sig an etablerade maktstrukturer och faktiskt förändra dem – inte bara symboliskt, utan med konkreta resultat som påverkar miljoner människors liv världen över.
Margot Wallströms politiska resa började långt från diplomatins korridorer. Som så många andra kvinnliga politiker arbetade hon sig upp genom det svenska partisystemet, men hennes verkliga genombrott kom när hon 1999 utsågs till EU-kommissionär. Under sina tio år i Bryssel, fram till 2009, ansvarade hon först för miljöfrågor och senare för institutionella relationer och kommunikationsstrategier.
Det var en tid som formade hennes syn på hur politik verkligen fungerar på internationell nivå. Att navigera EU:s komplexa strukturer lärde henne att balansera idealism med realpolitik – en färdighet som skulle visa sig ovärderlig senare.
2010 fick hon ett uppdrag som skulle förändra hennes perspektiv för alltid: FN utsåg henne till särskild representant för frågor kring sexuellt våld i konflikter. Det var här, ansikte mot ansikte med kvinnors utsatthet i krig och konflikt, som grunden lades för vad som skulle bli hennes mest kända politiska innovation.
När Margot Wallström 2014 utsågs till Sveriges utrikesminister var scenen satt för något extraordinärt.
"Över hela världen är kvinnor förbisedda vad gäller resurser, representation och rättigheter. Det är den enkla anledningen till att vi driver en feministisk utrikespolitik. Med full kraft, över hela världen." Så formulerade Margot Wallström det i utrikesdeklarationen 2018.
Men vad innebar det egentligen, denna feministiska utrikespolitik som väckte sådan uppmärksamhet? Kärnan låg i de tre R:en:
Allt med utgångspunkt i den Realitet som kvinnor och flickor lever i världen över.
Det handlade inte bara om vackra ord eller symbolpolitik. Över 100 svenska ambassader och delegationer fick konkreta direktiv att integrera dessa perspektiv i sitt dagliga arbete. För första gången i svensk historia integrerades jämställdhetsmål i handelspolitiken. HBTQ-personers rättigheter inkluderades som en naturlig del av arbetet.
Professor Ann Towns vid Göteborgs universitet beskriver det så här: "Det var ett kraftfullt sätt att signalera regeringens högre ambitioner i arbetet med jämställdhet i utrikespolitiken och bidrog till att stärka det svenska internationella ledarskapet i jämställdhetsfrågor."
Skeptiker fanns det gott om. Kritiker menade att det bara var symbolpolitik, att begreppet "feministisk" var för provocerande eller för snävt. Men forskningen visar att Margot Wallströms politik faktiskt hade konkret påverkan:
Det märktes i förhandlingsrum från New York till Nairobi. Samtidigt var det inte problemfritt. Margot Wallström och hennes medarbetare mötte kraftfullt motstånd från anti-feministiska strömningar globalt. Vissa diplomatiska relationer blev spända.
Men kanske var just det motståndet ett tecken på att politiken verkligen gjorde skillnad? Symbolpolitik brukar sällan väcka så starka reaktioner.
För oss kvinnor som arbetar i ledarskapsroller – oavsett om det är i politik, näringsliv eller civilsamhälle – finns det viktiga lärdomar i Margot Wallströms sätt att navigera motstånd och driva förändring. Detta exemplifierar det hållbara ledarskap genom kvinnligt perspektiv som vi ser allt mer av idag.
Hon valde att vara tydlig snarare än diplomatiskt vag. När hon sa "feministisk utrikespolitik" menade hon det, trots att många rådde henne att använda mjukare formuleringar. Det kravet på tydlighet skapade både motstånd och respekt, men framför allt skapade det resultat.
Margot Wallström visade också vikten av att bygga strukturer som överlever den enskilda ledaren. Genom att förankra politiken i över 100 ambassader och delegationer, genom att integrera den i handelspolitiken och genom att skapa konkreta handböcker och riktlinjer, gjorde hon sin vision till något större än sig själv.
En av de vanligaste invändningarna mot Margot Wallströms feministiska utrikespolitik var att den bara handlade om symboler och goda intentioner. Forskning visar dock att politiken hade påtaglig påverkan på både bistånds- och handelspolitik och inspirerade andra länder att följa efter.
En annan missuppfattning var att politiken bara gällde kvinnor. I verkligheten omfattade den även HBTQ-personers rättigheter och utmanade breda maktstrukturer som påverkar alla i samhället.
Margot Wallström själv var tydlig med att feministisk utrikespolitik inte handlade om att vara emot män, utan om att utmana strukturer som begränsar alla människors potential. Det var ett budskap som inte alltid kom fram i den hetsiga debatten, men som var centralt för hela projektet.
Att driva värdebaserad politik i en värld full av auktoritära regimer och pragmatiska intressen kräver fingertoppskänsla. Margot Wallström fick uppleva det på nära håll när Sveriges relation med Saudiarabien blev ansträngd efter kritik av landets människorättsrekord.
Sådana episoder visade både styrkan och komplexiteten i att vara principfast i internationell politik. Det räcker inte att ha rätt – man måste också kunna navigera konsekvenserna av att stå för sina värderingar.
För kvinnor som vill driva förändring i sina egna organisationer finns här en viktig lärdom: förändring sker sällan utan motstånd, och det motståndet behöver hanteras strategiskt, inte bara ignoreras.
Vad kan vi då lära av Margot Wallströms exempel? För det första att det lönar sig att vara först, även när det känns riskabelt. Sveriges feministiska utrikespolitik blev en exportframgång just för att den var unik och djärv.
För det andra att strukturer betyder mer än enskilda initiativ. Genom att bygga in sina värderingar i konkreta processer och system skapade Margot Wallström något som kunde överleva politiska skiften och personbyten.
Slutligen visade hon vikten av att våga använda starka ord för starka idéer. "Feministisk utrikespolitik" var provocerande, men det var också tydligt. I en värld full av diplomatisk flum skapade tydligheten både uppmärksamhet och respekt.
Detta är exempel på det mentorskap och nätverkande som behövs för att skapa verklig förändring på global nivå.
När Margot Wallström lämnade sin post som utrikesminister 2019 hade hon förändrat mer än svensk utrikespolitik. Hon hade visat att det går att vara både principfast och framgångsrik på den internationella scenen. Att värderingar inte bara är något man talar om på söndagar, utan något man kan bygga konkret politik kring.
Enligt Concords rapport fortsätter diskussionen om feministisk utrikespolitik i Sverige och världen. Nya kvinnliga ledare tar vid där Margot Wallström slutade, och bygger vidare på den grund hon lade. Det kanske är det finaste betyget för hennes ledarskap – att det inspirerade andra att fortsätta resan.
Margot Wallströms historia påminner oss om att förändring ofta börjar med en person som vågar tänka annorlunda. Som vågar säga att det här, det här kan vi göra bättre. Och som sedan har tålamodet och strategin att omvandla visioner till verklighet.
Oavsett om du arbetar i en kommunal nämnd, leder ett företag eller engagerar dig i en ideell organisation, finns det något att hämta från hennes exempel. Kanske handlar det om att våga använda tydligare språk för dina värderingar. Kanske om att bygga strukturer som kan bära din vision längre än du själv kan.
För inspiration om hur du kan utveckla din egen ledarskapsresa, läs mer om balans mellan arbete och liv och hur andra framgångsrika kvinnor har navigerat sina karriärer.
Margot Wallströms arv lever inte bara vidare i diplomatins korridorer. Det lever vidare varje gång en kvinna väljer att ta plats, att vara tydlig med sina värderingar och att bygga något som är större än sig själv. I den meningen är vi alla potentiella diplomater för förändring.
Upptäck fler berättelser om starka kvinnor och entreprenörskap
Visa alla artiklar