Ebba Busch: karriären från Uppsala till vice statsminister
Ebba Busch är partiledare för Kristdemokraterna sedan 2015 och sedan 2022 vice statsminister samt energi- och näringsminister i regeringen Kristersson. Hon föddes den 11 februari 1987 i Uppsala, gjorde politisk karriär redan som 23-åring och har byggt sitt rykte på skarp retorik i tv-sända partiledardebatter. Hösten 2026 stod hon åter i centrum när Kristdemokraterna gick till val under parollen om en “blågul comeback”.
Uppväxt och studier i Uppsala
Ebba Busch växte upp i Gunsta utanför Uppsala i en familj där båda föräldrarna var aktiva inom frikyrkorörelsen Livets Ord. Hon gick i Livets ords grundskola och döptes in i församlingen som barn. Hennes far kommer ursprungligen från Norge, vilket gett henne dubbelt medborgarskap, och i dag är hon medlem i Svenska kyrkan. På gymnasiet läste hon International Baccalaureate vid Katedralskolan i Uppsala, och hon har själv berättat att hennes politiska engagemang väcktes av mormoderns negativa erfarenheter av hemtjänsten.
Efter gymnasiet studerade Ebba Busch freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet mellan 2006 och 2009. Under sex månader 2007–2008 bodde hon i Bryssel och praktiserade hos den kristdemokratiske Europaparlamentarikern Lars Wohlin, innan hon 2009–2010 arbetade som PR-konsult i Stockholm. Parallellt med studierna var hon politisk sekreterare åt Kristdemokraternas kommunalråd Gustaf von Essen i Uppsala kommun, och mellan 2008 och 2011 satt hon som vice förbundsordförande i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet.
Tidiga år i partiet
Ebba Busch gick med i Kristdemokraterna redan under högstadiet men blev aktiv medlem först vid 19 års ålder, under valåret 2006. Redan som ung kommunalråd gjorde hon sig känd för att inte hålla tyst om partiets interna problem: hösten 2010 kritiserade hon öppet i nyhetsmedia det hon uppfattade som otydligt ledarskap från dåvarande partiledaren Göran Hägglund, och inför det extra rikstinget i januari 2012 gav hon sitt stöd till Mats Odells utmanarkandidatur mot honom. Själv ställde hon då upp som förste vice partiordförande men förlorade omröstningen mot sittande Maria Larsson med röstsiffrorna 122–155. Motgången hindrade henne inte: i september 2013 valdes hon in i partistyrelsen, samma år som hennes yrkesliv skildrades i SVT:s dokumentärserie “Kommunpampar”, och inför Europaparlamentsvalet 2014 fick hon andraplatsen på Kristdemokraternas valsedel.
Kommunalråd i Uppsala vid 23 års ålder
När von Essen blev sjukskriven 2009 tog Busch i praktiken över som vikarierande kommunalråd och förhandlade det årets kommunbudget. Inför kommunfullmäktigevalet 2010 toppade hon Kristdemokraternas lista i Uppsala och fick 1 679 personröster, betydligt fler än von Essens 220. Efter valet blev hon kommunalråd på heltid med ansvar för äldrefrågor samt demokrati och integration, och blev därmed Sveriges yngsta kommunalråd, bara 23 år gammal. Hon satt kvar i uppdraget till 2015 och representerade samtidigt Kristdemokraterna internationellt, bland annat vid det europeiska partiet EPP:s kongress i Madrid 2015 tillsammans med dåvarande EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
Ebba Busch blir partiledare för KD 2015
I januari 2015 aviserade Göran Hägglund att han skulle avgå som partiledare för Kristdemokraterna. Valberedningen lyfte till en början fram två kandidater, Jakob Forssmed och Ebba Busch, men en majoritet av distrikten ställde sig bakom Busch. Den 25 april 2015 valdes hon enhälligt av rikstinget till partiets fjärde partiledare sedan grundandet.
Under Buschs ledning rörde sig Kristdemokraterna, grundat 1964, högerut, bland annat genom beslutet att lämna Decemberöverenskommelsen redan samma höst. Inför riksdagsvalet 2018 hade partiet länge legat farligt nära fyraprocentspärren, och låg i juni det året så lågt som 2,4 procent i Sifos mätning. En stark valspurt och uppmärksammade insatser i partiledardebatterna gav i stället KD 6,3 procent av rösterna, partiets bästa resultat sedan 2006. Busch valdes samtidigt in i riksdagen för Västra Götalands läns östra valkrets, en plats hon behållit sedan dess. Som partiledare var hon också den första att närma sig Sverigedemokraterna och dess ledare Jimmie Åkesson, en linje som med tiden fick både Moderaterna och Liberalerna att följa efter.
Regeringsbildningen 2018 och regeringskrisen 2021
Den 14 november 2018 röstade riksdagen om att utse Ulf Kristersson till statsminister i en regering med Moderaterna och Kristdemokraterna, där Busch var tänkt att bli vice statsminister. Förslaget föll med 195 röster mot 154, sedan Centerpartiet och Liberalerna valt att rösta med de rödgröna partierna, och det var första gången någonsin som ett talmansförslag till statsminister inte godkändes av riksdagen. Kort därefter höll Busch ett tal där hon vädjade till Centerpartiet och Liberalerna att komma “hem till Alliansen”.
Sommaren 2021 fick Ebba Busch en ny chans att pröva regeringsfrågan. Under regeringskrisen i Sverige gav talman Andreas Norlén Ulf Kristersson i uppdrag att sondera möjligheten att bilda regering, ett försök som strandade när han inte fick ihop de 175 mandat som krävdes. Busch kommenterade utfallet med orden: “Den politiska grunden för att ge Sverige en ny regering och för att kunna styra Sverige det kommande året finns, men matematiken finns inte.” När riksdagen i november samma år röstade om att utse Magdalena Andersson till statsminister röstade Kristdemokraterna nej.
Vice statsminister och energi- och näringsminister sedan 2022
I riksdagsvalet 2022 minskade stödet för Kristdemokraterna något, från 6,3 till 5,34 procent, men Ulf Kristersson valdes ändå till statsminister den 17 oktober det året. Regeringsunderlaget vilade på Tidöavtalet, slutet den 14 oktober 2022 mellan samarbetspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och stödpartiet Sverigedemokraterna. Dagen efter regeringsskiftet, den 18 oktober 2022, utsågs Ebba Busch till både vice statsminister och energi- och näringsminister, en post hon i dag har i Klimat- och näringslivsdepartementet.
I rollen som näringsminister har Busch drivit på för ny kärnkraft och motsatt sig planer på att avveckla Ringhals kärnkraftverk, med motiveringen att fler reaktorer behövs för att klara klimatomställningen. Hon har också hanterat omstridda gruvtillstånd, som koncessionen för Norra Kärr-fyndigheten, och Sveriges hållning till EU:s regler för metanutsläpp. Som vice statsminister träder hon in för Ulf Kristersson vid behov och sitter med i regeringens mest centrala beslut, tillsammans med kolleger som klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Hjärtefrågor: sjukvård, feminism och energipolitik
Utöver energipolitiken har Ebba Busch länge drivit frågan om att förstatliga sjukvården, i syfte att effektivisera och göra vården mer jämlik över landet, samt att återinföra den så kallade “kömiljarden” som belönar regioner som klarar vårdgarantins tidsgränser. Hon har också väckt förslag om regionala behandlingscenter för till exempel astma, kol och hjärt- och kärlsjukdomar, byggda enligt samma modell som dagens cancercentrum.
I feminismfrågan har Busch myntat uttryck som “genusflum” om det hon ser som en alltför långtgående genuspedagogik, och lanserat begreppet “borgerlig feminism” som argument mot kvotering och för en friare föräldraförsäkring där familjen själv väljer hur föräldraledigheten fördelas. I frågor om lag och ordning har hon argumenterat för höjda straff för sexualbrott och för att utländska medborgare som döms för sådana brott ska utvisas. På migrationsområdet har hon kritiserat den så kallade gymnasielagen, som gav ensamkommande unga en ny chans till uppehållstillstånd om de påbörjade en utbildning, samtidigt som hon förespråkar anhöriginvandring för den närmaste familjen och har argumenterat mot att tillåta böneutrop i Sverige.
I utrikespolitiken är hon en uttalad EU-vän men vill värna subsidiaritetsprincipen, motsätter sig ett turkiskt EU-medlemskap och har länge önskat flytta den svenska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem, en linje hon delar med den amerikanska Trump-administrationens beslut 2017 att göra samma flytt. I augusti 2025 kommenterade hon kriget i Gaza med orden att “Israel gör hela världen en tjänst i att försöka oskadliggöra Hamas”, ett uttalande som väckte stark debatt, och i september samma år kallade hon på X pro-Palestina-aktivister som trakasserat civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin för “barbarer”.
Valrörelsen 2026 och valnatten
Sommaren och hösten 2026 präglades av en ovanligt intensiv valrörelse. Ebba Busch frågades ut i SVT i början av september, deltog i flera partiledardebatter mot bland andra Ulf Kristersson, Socialdemokraternas Magdalena Andersson, Jimmie Åkesson och Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar, och möttes samtidigt av kritik för sin vårdpolitik. Den 9 september 2026 slog hon i en utfrågning fast att Kristdemokraterna “inte tänkte vara ett stödhjul åt Socialdemokraterna”, en kommentar som fick stor spridning dagen därpå. Mediernas rapportering under kampanjens sista veckor uppmärksammade dessutom öppna spänningar inom regeringsunderlaget, med rubriker om gruff mellan regeringspartierna bara dagar före valet.
Valdagen inföll söndagen den 13 september 2026. Under natten talade partiledarna inför sina respektive valvakor, och Ebba Busch konstaterade i sitt tal att “den blågula comebacken är ett faktum” för Kristdemokraterna. Kommentatorer beskrev läget som att partiet såg ut att gå mot en stark valnatt, och dagen efter rapporterades Busch lämna sin egen valvaka i det tysta för att återgå till regeringsarbetet.
Fastighetsaffär och förtalsdom
Hösten 2020 köpte Ebba Busch ett hus av en äldre säljare som senare menade att han inte förstått innebörden av affären trots att han tagit emot handpenning. Busch beskrev i ett inlägg på Facebook sin version av händelsen och tog samtidigt upp ett brott som säljarens juridiska ombud tidigare dömts för. Det ledde till en polisanmälan för grovt förtal, och sommaren 2021 valde hon att acceptera ett strafföreläggande med villkorlig dom och dagsböter, samtidigt som hon menade att hon inte talat osant. Busch betalade skadestånd till ombudet och nådde en förlikning med säljaren, men opinionsmätningar visade att affären under en period sänkte förtroendet för henne.
Familj, utmärkelser och privatliv
År 2013 gifte sig Ebba Busch med fotbollsspelaren Niklas Thor, då aktiv i IK Sirius, och gick under äktenskapet under namnet Ebba Busch Thor utan att formellt byta efternamn i folkbokföringen. Paret fick sonen Birger 2015 och en dotter 2017. I december 2019 meddelade Niklas Thor och Ebba Busch Thor att de ansökt om skilsmässa, och Busch återgick därefter till sitt ursprungliga efternamn.
För sina insatser har Ebba Busch tilldelats flera utmärkelser, däribland Kung Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken 2023, storofficer av franska Hederslegionen 2024 och storkors av danska Dannebrogorden samma år.
Ebba Busch är långt ifrån den enda kvinnan som klättrat till toppen av svensk politik genom skarp debattförmåga. Mona Sahlin ledde på liknande sätt Socialdemokraterna genom en turbulent period, medan Gudrun Schyman byggde två partier kring sin övertygelse. Anna Lindh hann som utrikesminister bli en av landets mest respekterade politiker innan hon mördades 2003, en påminnelse om det pris några av dessa kvinnor har fått betala för sin synlighet.
Vanliga frågor om Ebba Busch
Var är Ebba Busch uppvuxen?
Ebba Busch är uppvuxen i Gunsta utanför Uppsala, i en familj med anknytning till frikyrkorörelsen Livets Ord. Hon gick i Livets ords grundskola och läste sedan International Baccalaureate på Katedralskolan i Uppsala, innan hon studerade freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet.
Vilket parti tillhör Ebba Busch?
Ebba Busch tillhör Kristdemokraterna, ofta förkortat KD, och har varit partiets partiledare sedan den 25 april 2015. Hon är riksdagsledamot för Västra Götalands läns östra valkrets sedan 2018.
Har Ebba Busch barn?
Ja, Ebba Busch har två barn med sin tidigare make Niklas Thor: sonen Birger, född 2015, och en dotter, född 2017. Paret gifte sig 2013 och skilde sig 2019, men delar fortsatt föräldraansvaret.
Fler kvinnor som satt avtryck i svensk politik och samhällsliv finns i vår genomgång av Mona Sahlin, Gudrun Schyman och Anna Lindh.
