Powerkvinnor

Olga Korbut – Sparven från Minsk och gymnastikens revolutionär

Olga Korbut blev världsberömd som Sparven från Minsk med fyra OS-guld 1972 och 1976. Läs om karriären, arvet inom gymnastiken och livet efteråt.

Redaktionen
Redaktionen
Olga Korbut fotograferad omkring 1972

Olga Korbut – Sparven från Minsk och gymnastikens revolutionär

Olga Korbut är den sovjetiska gymnast som med sina fyra OS-guld och sin akrobatiska, riskfyllda stil förändrade damgymnastiken för alltid. Hennes fullständiga namn är Olga Valentinovna Korbut, patronymikonet Valentinovna efter fadern Valentin, ett namn som i äldre uppslagsverk ofta listas i formatet Korbut, Olga. Född 16 maj 1955 i Grodno i dåvarande Vitryska SSR, staden som i dag heter Hrodna i Belarus, fick hon smeknamnet “Sparven från Minsk” efter att som sjuttonåring ha chockat och charmat hela världen under OS i München 1972.

Innan Korbut dominerades gymnastiken av elegans och mjuka rörelser. Hon vände upp och ner på det med spektakulära, farliga övningar och blev själva startskottet för en ny generation kortvuxna, tonåriga gymnaster.

Olga Korbuts genombrott i München 1972

Olga Korbut började träna gymnastik som åttaåring och kom vid elva års ålder till en sovjetisk idrottsskola under tränaren Renald Knysj. Redan 1969, bara fjorton år gammal, blev hon den första gymnasten att genomföra en bakåtvolt i luften på bom och ett bakåtsläpp på barr, övningar som senare döptes till “Korbutvolten” och “Korbut-flip”. Ingen annan gymnast hade tidigare vågat sig på samma risktagning på just den redskapskombinationen.

Vid OS 1972 i München var amerikanskan Cathy Rigby favorittippad, men den okända sovjetiska sjuttonåringen stal showen. Korbut vann tre guld, i fristående, bom och lagtävlingen, samt silver på barr efter ett fall hon reste sig ur och avslutade programmet trots tårarna. Just den mänskliga sårbarheten gjorde henne till en världsstjärna, och redan samma år utsåg ABC:s Wide World of Sports henne till Årets idrottare, en utmärkelse hon fick igen av Associated Press året efter.

OS 1976 och Olga Korbuts VM-meriter i Varna

Fyra år senare, vid OS i Montréal 1976, tog Olga Korbut ytterligare ett guld i lagtävlingen och silver på bom, den fjärde bommedaljen i en karriär byggd på balansredskapet. Mellan olympiaderna, vid VM i Varna 1974, plockade hon dessutom två guld, i lag och hopp, samt fyra silvermedaljer. Sammanlagt slutade karriären på fyra OS-guld och sex VM-medaljer innan hon avslutade tävlandet 1977, bara 22 år gammal.

Olga Korbuts arv inom gymnastiken

Olga Korbuts akrobatiska stil banade väg för en helt ny sorts damgymnastik, där tekniska risker vägde tyngre än klassisk elegans. Rumänskan Nadia Comăneci tog vid kort efter och blev, precis som Korbut före henne, en gymnast som definierade sin generation. Senare byggde amerikanskan Mary Lou Retton, och i förlängningen stjärnor som Simone Biles, vidare på samma tradition av kortvuxna tonåriga gymnaster i tävlingens absoluta topp, ett spår som går rakt tillbaka till Nadia och Korbut. Precis som Carolina Klüft och Anette Norberg senare skulle göra inom svensk idrott, satte Korbut ett avtryck som sträckte sig långt bortom de egna medaljerna.

Genombrottet 1972 fick också en politisk sidoeffekt. Mitt under kalla kriget, med Sovjetunionen som stormakt på andra sidan järnridån, bidrog Korbuts popularitet i USA till en mjukare stämning mellan öst och väst, ett tövädersklimat som få idrottare någonsin haft samma inflytande över.

Olga Korbuts liv efter tävlandet

Olga Korbut gifte sig 1978 med sångaren Leonid Bortkevitj och fick sonen Richard året efter, ett äktenskap som upplöstes år 2000. Hon emigrerade till USA 1991 när Sovjetunionen föll och arbetade därefter som gymnastiktränare, bland annat i delstaten Georgia, långt från uppväxtens Sovjetunionen.

Först 2018, i en intervju med Sveriges Radio, berättade Korbut öppet om att hennes tränare Renald Knysj våldtog henne strax före OS-debuten 1972, något hon burit som en skamfylld hemlighet i decennier innan hon vågade sätta ord på det. Berättelsen ritade om bilden av triumfen i München och visade en baksida av elitidrotten som sällan syntes bakom medaljerna, en erfarenhet som ekar i Ulrike Maiers historia om hur snabbt idrottens glädje kan vändas till tragedi.

De senaste decennierna har också inneburit ekonomiska svårigheter. Korbut dömdes för snatteri efter att ha tagit mat i en stormarknad och blev vräkt när hon inte kunde betala sina räkningar. 2016 sålde hon flera av sina OS-medaljer och souvenirer på auktion i Dallas för sammanlagt omkring 1,65 miljoner kronor, med guldmedaljen från lagtävlingen i München som det dyraste föremålet.

Trots svårigheterna kvarstår eftermälet: Olga Korbut blev 1988 den första gymnasten som togs upp i International Gymnastics Hall of Fame, ett erkännande av att hon en gång för alla förändrade vad damgymnastik kunde vara.

Bild: okänd fotograf / Wikimedia Commons, public domain.