Svenska kvinnliga artister lista: bästa sångerskorna

En svenska kvinnliga artister lista som ska spegla hela musikhistorien måste sträcka sig långt utanför dagens streamingsiffror. Den börjar hos jazzsångerskan Monica Zetterlund och ABBA:s Agnetha Fältskog och Anni-Frid Lyngstad, går via Robyns genombrott och landar i dagens globala popkarriärer med Zara Larsson, Tove Lo och Loreen. Här är resan genom decennierna, artist för artist.

Listan är inte en enda numrerad topp tio, utan en genomgång i kronologisk ordning: pionjärerna som byggde scenen, 90-talets internationella genombrott, indiescenens egensinniga röster, Robyns betydelse för den moderna popens ljud, dagens globala stjärnor och till sist Melodifestivalen som språngbräda. Tillsammans bildar de en sammanhängande bild av hur svensk musik format sig genom kvinnliga röster.

Pionjärerna som la grunden för svensk musikexport

De första stora svenska sångerskorna verkade i en tid då radion och folkparkerna var de stora scenerna. Monica Zetterlund intar en särställning som landets internationellt mest hyllade jazzsångerska. Hennes samarbete med den amerikanske pianisten Bill Evans på albumet Waltz for Debby från 1964 räknas fortfarande som en milstolpe inom svensk jazz, och hennes svenska tolkningar, inte minst “Sakta vi gå genom stan”, hör till landets mest älskade inspelningar.

Inom schlagern dominerade namn som Lill-Babs och Siw Malmkvist. Lill-Babs blev en folkkär institution med låtar som “Är du kär i mej ännu Klas-Göran”, medan Siw Malmkvist fick internationella framgångar, särskilt i Tyskland. Båda visade att en sångerska kunde bli hela folkets stjärna långt innan skivbolagen såg musikexport som en självklar affärsidé.

Ingen genomgång av svenska sångerskor är komplett utan Agnetha Fältskog och Anni-Frid “Frida” Lyngstad. Som halva ABBA blev de två av världens mest kända kvinnliga röster efter segern i Eurovision Song Contest 1974 med “Waterloo”. Deras stämsång och distinkta soloinsatser på klassiker som “The Winner Takes It All” och “Knowing Me, Knowing You” gjorde dem till förebilder för generationer av svenska artister som kom efter.

90-talet: när svensk pop tog världen med storm

Under slutet av 80-talet och genom 90-talet slog svensk pop igenom internationellt på bred front, och kvinnliga röster stod ofta i centrum. Neneh Cherry, född i Stockholm, blev en global stjärna med den genreöverskridande hiten “Buffalo Stance” 1988 och senare “7 Seconds” tillsammans med Youssou N’Dour. Hennes blandning av pop, hiphop och soul var före sin tid och öppnade dörrar för svenska artister som ville röra sig mellan genrer.

Eurodancen fick sitt kanske största internationella ansikte genom Ace of Base, där systrarna Jenny och Linn Berggren stod för sången på världshits som “All That She Wants” och “The Sign”. Samtidigt levererade Nina Persson med bandet The Cardigans en av decenniets mest ikoniska poplåtar i “Lovefool”. På hemmaplan blev Lisa Nilsson en av 90-talets stora röster med albumet Himlen runt hörnet, vars titelspår i dag räknas som en modern klassiker inom svensk pop.

Det var också 1997 som en artist klev fram som skulle förändra bilden av svensk musik under lång tid framöver: Robyn. Genombrottet “Do You Know (What It Takes)” var bara början på en karriär som senare skulle sätta helt nya spelregler för hur en svensk sångerska kunde bygga sin karriär.

Indiepopens och folkmusikens egensinniga röster

Parallellt med de stora popstjärnorna växte en rik flora av mer alternativa artister fram, ofta med internationell kritikerframgång. Stina Nordenstam blev känd för sin ömtåliga, drömska sång och sitt eget musikaliska universum, medan Anna Ternheim etablerade sig som en av landets mest respekterade singer-songwriters.

Lykke Li gav svensk indiepop ett nytt globalt ansikte med debutalbumet Youth Novels (2008) och den storslagna hiten “I Follow Rivers”. Systrarna Klara och Johanna Söderberg i First Aid Kit tog den amerikanska folk- och countrytraditionen och gjorde den till sin egen, med stämsång som fått lyssnare världen över att lyssna. Låtar som “Emmylou” och “My Silver Lining” har blivit moderna favoriter långt utanför Sveriges gränser. Till samma kategori hör artister som El Perro del Mar och Sarah Klang, som visar att den svenska scenen rymmer betydligt mer än radiovänlig pop.

Robyn och vändpunkten för modern svensk pop

Robyn förtjänar ett eget avsnitt. Hon började som tonårsstjärna på 90-talet men skrev om reglerna helt när hon på 2000-talet startade eget skivbolag och gav ut albumserien Body Talk. Låten “Dancing On My Own”, en dansgolvshymn om ensamhet, har hyllats som en av 2000-talets mest inflytelserika poplåtar och har influerat en hel generation artister internationellt.

Robyns kombination av konstnärlig integritet, elektronisk pop och emotionellt djup blev en mall som många följt efter. Hon visade att en svensk kvinnlig artist kunde vara både kommersiellt framgångsrik och kritikerhyllad på egna villkor, utan att kompromissa med det musikaliska uttrycket för att passa in i radioformatet.

Dagens svenska artister som erövrat den globala popscenen

Dagens generation svenska kvinnliga artister har vuxit upp med hela världen som spelplan, och flera av dem hör till de mest streamade i sina genrer. Zara Larsson vann tv-tävlingen Talang som tioåring och byggde sedan en internationell popkarriär med hits som “Lush Life” och “Never Forget You”. Tove Lo slog igenom globalt med “Habits (Stay High)” och har hyllats för sitt råa, ärliga låtskrivande på album som Queen of the Clouds.

Duon Icona Pop, bestående av Caroline Hjelt och Aino Jawo, fick en världshit med den energiska “I Love It”, medan Seinabo Sey förenat soul och pop med kraftfulla låtar som “Younger” och “Pretend”. Snoh Aalegra har på liknande sätt blivit en internationellt hyllad röst inom modern soul och R&B.

På hemmaplan är Veronica Maggio en av de mest folkkära, med svenskspråkig pop som fyllt både radiolistor och festivalscener i över femton år. Till dem sällar sig namn som Laleh, Miriam Bryant och Molly Sandén, artister som rör sig obehindrat mellan svensk och engelsk text och mellan intim ballad och storslagen pop, ofta inom samma album.

Melodifestivalen och Eurovision som språngbräda

Ingen genomgång av svenska kvinnliga artister är komplett utan Melodifestivalen och Eurovision Song Contest, som fungerat som en av landets viktigaste vägar in i musikbranschen. Carola Häggkvist är kanske det tydligaste exemplet: hon slog igenom redan som tonåring med “Främling” och vann sedan Eurovision 1991 med “Fångad av en stormvind”. Charlotte Perrelli tog hem segern 1999 med “Take Me to Your Heaven”, och Loreen skrev historia när hon vann tävlingen två gånger, först 2012 med “Euphoria” och sedan 2023 med “Tattoo”, vilket gjorde henne till den första kvinnan att vinna Eurovision två gånger.

Även Sanna Nielsen, som fick sitt stora genombrott via tävlingen med “Undo”, tillhör de artister som byggt hela karriärer på Melodifestivalens scen. Samma väg har tagit dansbandsprofilen Lotta Engberg, som gick från Fyra Bugg & en Coca Cola till en av landets mest kända allsångsvärdar, och schlagerartisten Lena Philipsson, som gjort flera Melodifestivalen-bidrag under sin långa karriär. Melodifestivalen har därmed inte bara varit en musiktävling, utan en plantskola där generationer av sångerskor fått en scen framför hela Sverige.

Kvinnorna som skriver och producerar musiken

Bilden av svensk musikexport handlar inte bara om sångerskorna på scen. Bakom många internationella hits finns svenska kvinnliga låtskrivare och producenter som format ljudet av modern pop åt artister runt om i världen, även om den delen av branschen fortfarande är tydligt mansdominerad. Allt fler röster arbetar i dag aktivt för att lyfta fram kvinnliga producenter och låtskrivare, ett arbete som steg för steg breddar vilka som får sätta prägel på musiken bakom kulisserna, inte bara framför mikrofonen.

En obruten kedja av svenska sångerskor

Från Monica Zetterlunds jazz och ABBA:s världshits till Robyns dansgolvshymner och dagens globala popstjärnor bildar de svenska kvinnliga artisterna en anmärkningsvärt sammanhängande historia. Varje generation har byggt vidare på den förra och samtidigt öppnat nya dörrar, i schlagern, indien, soulen och den elektroniska popen. Det som förenar dem är inte en enda genre eller ett enda ljud, utan en kombination av gedigen musikalisk grund, vilja att ta plats och en förmåga att beröra lyssnare långt utanför Sveriges gränser.

Att svenska sångerskor fortsätter att dyka upp på världens största scener är därför ingen slump, utan resultatet av en lång och levande tradition som sträcker sig från folkparkernas schlagerscener till dagens streamingplattformar.