Powerkvinnor

Birgit Nilsson: bondflickan från Västra Karup som blev världens Isolde

Birgit Nilsson (1918–2005) var en svensk dramatisk sopran från Västra Karup som blev sin tids ledande Wagnersångerska. Om karriären, rösten och eftermälet.

R
Redaktionen
Birgit Nilsson sjunger på scen i aftonklänning och pärlhalsband, svartvitt foto

Birgit Nilsson (1918–2005) var en svensk operasångerska från Västra Karup i Skåne och en av 1900-talets största dramatiska sopraner. Hon sjöng på alla stora operascener i världen och räknades som sin tids ledande Wagnersopran, med Isolde och Brünnhilde som paradroller. I dag finns hon på den svenska 500-kronorssedeln, och hennes barndomshem i Svenstad är museum.

FaktaBirgit Nilsson
Fullständigt namnMärta Birgit Nilsson, som gift Nilsson-Niklasson
Född17 maj 1918 i Västra Karups socken, Skåne
Död25 december 2005 i Bjärlöv, Skåne
RöstfackDramatisk sopran
UtbildningKungliga Musikhögskolan i Stockholm (från 1941)
Utmärkelser i urvalHovsångerska 1954, Litteris et Artibus, Illis Quorum, Léonie Sonnings musikpris
MakeBertil Niklasson

Vem var Birgit Nilsson och var kom hon ifrån?

Birgit Nilsson var enda barnet till lantbrukarparet Nils Petter Svensson och Justina Svensson på en gård i byn Svenstad i Västra Karups socken, i nuvarande Båstads kommun. Enligt Släkthistoria var hon sjunde generationen på gården, något som enligt fadern förpliktigade när dottern ville utbilda sig till sångerska. Själv berättade hon senare att hon kunde sjunga innan hon kunde gå.

Talangen upptäcktes av lärarparet Jenny och Erik Pamp i Svenstads folkskola. Hon sjöng i Västra Karups kyrkokör, där kantorn i Båstad, Albert Runbäck, ordnade så att hon fick ta sånglektioner för Ragnar Blennow i Åstorp. Det var Blennow som uppmanade henne att söka till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, där hon antogs hösten 1941 som en av två bland 47 sökande. Kvällen före inträdesprovet hade hon, enligt Släkthistoria, mjölkat tio kor innan hon tog nattåget till Stockholm. Skolan heter på engelska Royal Swedish Academy of Music, och lärarna där var bland andra Joseph Hislop och Arne Sunnegårdh.

Hur började karriären på Kungliga Operan?

Första stora framträdandet kom i Konserthuset, där hon enligt Konserthuset debuterade med Kungliga Filharmonikerna under Tor Mann året före operadebuten. Operadebuten skedde den 9 oktober 1946 på Kungliga Operan (Royal Swedish Opera), när hon med tre dagars varsel ersatte en sjuk kollega som Agathe i Carl Maria von Webers Friskytten. Dirigenten Leo Blech var ovänlig mot henne, och i memoarerna beskriver hon hur tungt det kändes efteråt.

Genombrottet kom redan året därpå, 1947, som Lady Macbeth i Verdis Macbeth under Fritz Busch. Därefter följde en lång rad roller i Stockholm: Venus i Tannhäuser, Senta i Den flygande holländaren, Donna Anna i Don Giovanni, Sieglinde i Valkyrian och titelrollerna i Tosca och Aida. På den tiden sjöngs allt på svenska vid Stockholmsoperan. 1954 blev hon hovsångerska.

Hur blev Birgit Nilsson en världsstjärna?

Fritz Busch öppnade dörren utomlands. 1951 sjöng hon Elektra i Mozarts Idomeneo på Glyndebournefestivalen i England, och 1953 debuterade hon på Wiener Staatsoper, där hon blev återkommande gäst i mer än ett kvartssekel.

1954 kom debuten på festspelen i Bayreuth, som Elsa i Lohengrin. Samma år sjöng hon sin första Brünnhilde i en komplett Ring på Bayerska statsoperan (Bavarian State Opera) i München och återkom dit fram till 1969. Släkthistoria skriver att hon var dragplåstret i Bayreuth under 16 somrar.

1958 öppnade hon säsongen på La Scala i Milano som Turandot i Puccinis opera, enligt Konserthuset som första utländska sångare någonsin. Själv kallade hon det ett av de största ögonblicken i sitt liv. I USA debuterade hon 1956 som Brünnhilde i San Francisco, och när hon 1959 sjöng Isolde på Metropolitanoperan i New York hamnade hon på förstasidorna.

Tabellen visar hur ofta hon sjöng Isolde på de stora scenerna, enligt Birgit Nilsson-stiftelsen:

OperahusAntal föreställningar som Isolde
Bayreuth35
Metropolitan, New York33
Wiener Staatsoper31
Kungliga Operan, Stockholm25
Totalt, alla scener208

1973 var hon solist när Operahuset i Sydney invigdes. Med Sydneys symfoniorkester under Charles Mackerras sjöng hon en Wagnerkonsert vid öppningen av den stora konsertsalen, Concert Hall.

Vad gjorde rösten så speciell?

Engelska Wikipedia beskriver henne som “a Swedish dramatic soprano renowned for her exceptional vocal stamina and powerful voice”, alltså en röst med ovanlig uthållighet och kraft, och med glans och klarhet i det höga registret. Enligt New York Times hade hon (i svenska Wikipedias översättning) ”en röst med oklanderlig sannhet och ointaglig uthållighet”.

Hon ärvde rollen som världens ledande Wagnersopran från norskan Kirsten Flagstad. Birgit Nilsson-stiftelsen och Stage+ beskriver henne som “the dominant force in the dramatic soprano repertoire” under ett kvartssekel, från slutet av 1950-talet till början av 1980-talet. Hon var ändå långt mer än en Wagnertolkare. Engelska Wikipedia talar om “a wide repertoire of operatic and vocal works”: Richard Strauss Salome och Elektra, Puccinis Turandot och Tosca, Verdis Aida och Beethovens Fidelio. Salome sjöng hon första gången på Kungliga Operan 1954, och succén i Stockholm blev enorm.

Birgit Nilsson och Herbert von Karajan

Birgit Nilsson var känd för sin slagfärdighet och var en uppskattad gäst i tv-soffor ända in på 1980-talet. Relationen med dirigenten Herbert von Karajan, som hon arbetade med i Wien och New York, var ansträngd. Engelska Wikipedia återger en berömd replikväxling från en repetition på Wiener Staatsoper, när hennes pärlhalsband gick sönder. Karajan frågade: “Are these real pearls bought with your La Scala fees?” Hon svarade: “No, these are fake pearls bought with your Vienna Staatsoper fees.”

Vilka inspelningar gjorde Birgit Nilsson?

Hon spelade in sina stora roller i kompletta studioinspelningar. Bland de mest kända:

  • Turandot (1959) med Jussi Björling och Renata Tebaldi, under Erich Leinsdorf (RCA).
  • Tristan och Isolde (1960) med Wiener Philharmoniker under Georg Solti (Decca).
  • Salome (1961) och Brünnhilde i Siegfried (1963), båda med Solti och Wiener Philharmoniker (Decca).
  • Elektra (1966–67) för Decca, där hon som motkrav fick spela in även sin Tosca.

Första inspelningen gjorde hon redan 1947, en aria ur Franz Berwalds Estrella de Soria, trots halsfluss och hög feber.

Hur såg de sista åren ut?

Operakarriären fortsatte till 1982. Sista operaframträdandet gjorde hon som Elektra i Frankfurt samma år, och de sista offentliga konserterna kom 1984. Hon flyttade då tillbaka till barndomshemmet i Skåne. Från 1965 till 1984 sjöng hon regelbundet på välgörenhetskonserter för hembygdsföreningen på Bjärehalvön och fortsatte sedan som arrangör och konferencier.

Hon skrev memoarerna La Nilsson, och 2003 gjorde hon sitt tredje och sista Sommar-program i radion, med underrubriken Från bethögen till Beethoven. Hon var gift i 57 år med veterinären Bertil Niklasson, och paret hade inga barn. Hon dog den 25 december 2005, och dödsbeskedet offentliggjordes först efter begravningen i Västra Karups kyrka den 11 januari 2006.

Hur hedras Birgit Nilsson i dag?

  • Birgit Nilssons allé: den östra lindallén i Kungsträdgården i Stockholm bär hennes namn sedan den 8 maj 2007. Ett av Skånetrafikens Pågatåg heter också Birgit Nilsson.
  • Birgit Nilsson-stipendiet: fonden instiftades i december 1969 till minne av sångläraren Ragnar Blennow och stöder unga sångare.
  • Birgit Nilsson Prize: priset på en miljon amerikanska dollar avslöjades i december 2008. Plácido Domingo fick det första 2009, Riccardo Muti 2011.
  • Birgit Nilsson Museum: invigdes i maj 2010 i barndomshemmet i Svenstad.
  • Statyn i Båstad: Ulla och Gustav Kraitz skulptur Birgit avtäcktes den 17 maj 2013.
  • 500-kronorssedeln: sedan oktober 2016 pryder hon och Skåne den svenska 500-lappen.

Bland Sveriges största kvinnliga artister står hon bredvid namn som Zarah Leander, även om hennes scen var operahusen snarare än topplistorna.

Källor

Bild: okänd fotograf / Wikimedia Commons, public domain.