Powerkvinnor

Jenny Lind: den svenska näktergalen från Stockholm som erövrade världen

Jenny Lind (1820–1887) var Sveriges första internationella stjärna, operasångerskan kallad den svenska näktergalen. Läs om hennes liv, karriär och arv.

R
Redaktionen
Jenny Lind på en daguerreotyp i svartvitt, med mittbena och spetskrage

Jenny Lind: den svenska näktergalen från Stockholm som erövrade världen

Jenny Lind (Johanna Maria Lind, efter giftermålet Jenny Lind-Goldschmidt, född 6 oktober 1820 i Stockholm, död 2 november 1887 i England) var en svensk operasångerska, sopran och hovsångerska. Hon räknas som Sveriges första internationella superstjärna och blev känd som den svenska näktergalen. Efter genombrottet på Kungliga Teatern i Stockholm sjöng hon för fulla hus i Berlin, Wien och London och gjorde sedan en jättelik konsertturné i USA.

Information om Jenny Lind i korthet

FaktaJenny Lind
Fullständigt namnJohanna Maria Lind, gift Goldschmidt
Född6 oktober 1820, Klara församling, Stockholm
Död2 november 1887, nära Little Malvern, England
FöräldrarAnna Maria Fellborg och Niklas Jonas Lind
YrkeOperasångerska (sopran), konsertsångerska, sångpedagog
MakeOtto Goldschmidt, pianist (gift 1852)
SmeknamnDen svenska näktergalen, The Swedish Nightingale
UtmärkelserHovsångerska 1840, ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 1840

Vem var Jenny Lind? Barndomen i Stockholm

Jenny Lind döptes till Johanna Maria men kallades aldrig något annat än Jenny. Modern, Anna Maria Fellborg, var frånskild och ogift vid födseln, och dottern lämnades bort till fosterfamiljer under sina första år. Först 1835 erkände föräldrarna, Anna Maria Fellborg och Niklas Jonas Lind, barnet som sitt.

Begåvningen upptäcktes tidigt. En husjungfru hos Fredrika Lundberg, premiärdansös vid operan, hörde flickan sjunga och berättade för sin matmor. I september 1830 antogs Jenny som elev vid Kungliga Teatern, där hon fick undervisning i sång, dans och skådespeleri. Åren hemma hos Fellborg var svåra, och enligt Svenskt kvinnobiografiskt lexikon rymde Jenny till slut hemifrån efter att ha misshandlats av sin mor.

Genombrottet på Kungliga Teatern

År 1836 fick hon sin första operaroll i Adolf Fredrik Lindblads nyskrivna opera Frondörerna. Det stora genombrottet kom den 7 mars 1838, när hon sjöng Agathe i Webers Friskytten. Dagen firade hon sedan som sin andra födelsedag. Därefter följde Pamina i Trollflöjten, Alice i Meyerbeers Robert le Diable och titelrollen i Lucia di Lammermoor.

År 1840 utnämndes hon till hovsångerska och valdes samma år in i Kungliga Musikaliska Akademien. Vid en konsert i Uppsala det året kallades hon för första gången Näktergalen i tidningen Correspondenten. Kretsen kring henne var stjärnspäckad: Erik Gustaf Geijer, Fredrika Bremer och Adolf Fredrik Lindblad, hos vilken hon en tid bodde. Den som är intresserad av fler kvinnor från samma epok hittar dem i vår genomgång av kända svenska kvinnor genom tiderna.

Studierna för Manuel García i Paris

Populariteten hade ett pris: rösten blev trött och hes. Hösten 1841 reste Lind till Paris för att studera för den berömde sångpedagogen Manuel García. Han ordinerade först total vila och tystnad, och sedan tog hon lektioner hos honom i tio månader. När hon i oktober 1842 kom tillbaka till Kungliga Teatern var rösten klarare och koloraturen säkrare. På scenen följde roller som Amina i La Sonnambula, Norma och Grevinnan i Figaros bröllop.

Berlin, Wien och London: Jenny Lind-febern

I december 1844 kom det internationella genombrottet, som Norma på Kungliga operan i Berlin och kort därefter i Meyerbeers Ein Feldlager in Schlesien, där rollen Vielka var skriven för henne. Våren 1846 debuterade hon på Theater an der Wien och blev inropad 25 gånger efter föreställningen.

Den 4 maj 1847 gjorde hon entré på Her Majesty’s Theatre i London. Drottning Viktoria satt i den kungliga logen, och Storbritannien drabbades av det som kallades lindomania. Giuseppe Verdi skrev rollen Amalia i operan I Masnadieri för henne. Enligt den italienske operasångaren Luigi Lablache var ”varje ton som en pärla”, och hon samarbetade med kompositören Felix Mendelssohn, vars död 1847 drabbade henne hårt. H.C. Andersen var förälskad i henne, och hans saga Näktergalen anses vara en hyllning till Lind.

Den 10 maj 1849 avslutade hon sin operakarriär. Därefter sjöng hon bara konsertant, delvis på grund av överansträngning och ett växande religiöst intresse. Ett sekel senare skulle en annan svensk sopran göra en liknande världskarriär, Birgit Nilsson från Västra Karup.

Amerikaturnén med P.T. Barnum

Showmannen P.T. Barnum övertalade Lind att göra en lång turné i USA. Den 1 september 1850 togs hon emot på kajen i New York av 30 000 människor. Barnum lanserade henne som The Swedish Nightingale, och den första konserten i Castle Garden samlade cirka 6 000 åhörare. Under 1850–1852 turnerade hon runt i landet och sjöng över 100 konserter. Biljetter auktionerades ut och kunde kosta flera årslöner för en arbetare. Det mesta av sin vinst skänkte hon till välgörenhet.

Äktenskapet med Otto Goldschmidt och åren i England

Efter ett halvår anslöt pianisten Otto Goldschmidt till turnén som ackompanjatör. Den 5 februari 1852 gifte de sig i Boston. Han var nio år yngre, en elev till Mendelssohn, och konverterade till kristendomen före bröllopet. Paret bosatte sig först i Dresden och flyttade sedan till England. De fick tre barn: Walter, Jenny och Ernest.

Som Jenny Lind-Goldschmidt gav hon konserter med maken runtom i Europa, men allt glesare från 1860-talet. År 1883 blev hon sånglärare vid Royal College of Music i London, en tjänst hon enligt SKBL lämnade efter kort tid på grund av ohälsa. Hennes sista offentliga framträdande var samma år. Hon avled 1887 i hemmet vid Malvern och är begravd där.

Välgörenhet och Jenny Lind-stipendiet

Lind sjöng aldrig i Sverige för egen vinst. Inkomsterna från föreställningarna på Kungliga Teatern 1847–48 gick till en fond för resestipendier till musikelever. När fonden 1876 uppgick till över 83 000 kronor delade hon den mellan Musikaliska Akademien och Konstakademien, och avkastningen blev Jenny Lind-stipendiet. Hon skänkte också stora summor till Diakonissanstalten i Stockholm och till vårdanstalter i London.

Minnet av Jenny Lind i Sverige i dag

Hennes porträttmedaljong sattes upp i Westminster Abbey 1894. Den 6 oktober bär sedan 1901 namnet Jenny i almanackan, och mellan 1996 och 2016 fanns hon på den svenska femtiolappen. En staty av henne står på Djurgården i Stockholm.

Jenny Lind Sällskapet, bildat 1943, firar varje år Jenny-dagen den 6 oktober med fackeltåg till statyn. Berättelsen lever också på scen: i december 2025 gästspelade Sara Jangfeldt med musikalmonologen Jenny Lind på Göteborgs Stadsteater. För fler sångerskor i samma tradition, se vår lista över svenska kvinnliga artister.

Källor

Bild: daguerreotyp av Polycarpus von Schneidau eller Luther Boswell / Wikimedia Commons, public domain.