Katarina Frostenson – poet, författare och tidigare ledamot i Svenska Akademien
Katarina Frostenson är en svensk poet, essäist, dramatiker och översättare, född 1953. Hon debuterade 1978 och räknas som en av den moderna svenska poesins mest särpräglade röster, men är för många i dag lika förknippad med sin plats i Svenska Akademien och krisen kring maken Jean-Claude Arnault, den så kallade Kulturprofilen.
Katarina Frostenson: uppväxt och utbildning
Alma Katarina Frostenson föddes den 5 mars 1953 i Brännkyrka församling i Stockholm och växte upp i Hägersten och Sollentuna. Hon är dotter till agronomen Georg Frostenson och kuratorn Britta Elmdahl Frostenson, och brorsdotter till prästen och psalmförfattaren Anders Frostenson.
Frostenson studerade körsång och fiol vid Adolf Fredriks musikskola och läste sedan film, teater och litteraturvetenskap vid universitetet, där hon tog en fil.kand. Innan hon kunde försörja sig som författare arbetade hon som lärare och förlagsredaktör. I början av 1980-talet bodde hon fem år i Paris, en period som satte tydliga spår i diktsamlingarna I det gula (1985) och Samtalet (1987). Åren 1987–96 var hon redaktör för den litterära kalendern Halifax.
Katarina Frostensons författarskap och utmärkelser
Frostenson debuterade 1978 med diktsamlingen I mellan, hennes tidiga dikter var svårtillgängliga och språkligt egensinniga och fick redan 1985 Dagens Nyheters litteratursida att beskriva henne som en av den nya svenska poesins ledande röster. Med Joner (1991) tillkom ett mer berättande, myt- och sagoinfluerat drag som fördjupades i de tematiskt besläktade Tankarna (1994) och Korallen (1999). I diktsamlingen Karkas (2004) kretsar dikterna i stället kring jaget och världen, landskapet och minnet, ordet och kärleken.
Författarskapet spänner över fler genrer än lyriken. Romanen Berättelser från dom (1992) skildrar ett folk som bor på en plats “före språket”, och dramatiken, med pjäser som Nilen (1990), Traum (1992) och Sal P (1996), har satts upp på Kungliga Dramatiska Teatern. 1998 skrev hon librettot till operan Staden, med musik av Sven-David Sandström. Senare diktsamlingar som Flodtid (2011) och Sånger och formler (2015) fortsätter att kretsa kring staden, språket och landskapet som återkommande teman.
Frostenson har också tilldelats en rad litterära utmärkelser. Hon tilldelades Bellmanpriset 1994 och den tunga hovutmärkelsen Litteris et Artibus 2007, och kröntes 2016 med Nordiska rådets litteraturpris, ett av Nordens mest prestigefyllda litteraturpris.
Katarina Frostenson stod nära makten i Svenska Akademien
Den 27 februari 1992 valdes Frostenson in i Svenska Akademien på stol nummer 18, som efterträdare till Artur Lundkvist, och tog sitt inträde i december samma år. Hon var ledamot av Nobelkommittén 2002–2015 och adjungerad ledamot 2015–18, och stod därmed nära den makt som styr Nobelpriset i litteratur. Precis som Elin Wägner, som satt på stol 15 fram till sin död 1949, kombinerade Frostenson det tunga akademiuppdraget med ett aktivt eget författarskap.
Vid sidan av litteraturen drev Frostenson tillsammans med fotografen Jean-Claude Arnault, som hon gifte sig med 1989, kulturklubben Forum under 1980-talet, en mötesplats för författare, musiker och bildkonstnärer.
Jean-Claude Arnault, Kulturprofilen och det uppskjutna Nobelpriset
Hösten 2017 publicerade Dagens Nyheter-journalisten Matilda Gustavsson vittnesmål från arton kvinnor som anklagade Jean-Claude Arnault, i medierna kallad “Kulturprofilen”, för sexuella övergrepp. Arnault dömdes 2018 för våldtäkt, en dom som senare fastställdes i hovrätten.
Avslöjandet fick långtgående följder för Svenska Akademien. Flera ledamöter, däribland Sara Danius, Kerstin Ekman och Peter Englund, lämnade sina platser i protest mot hur ledningen hanterat krisen och Akademiens ekonomiska band till klubben Forum. Splittringen blev så djup att utdelningen av Nobelpriset i litteratur sköts upp 2018 och delades ut för både 2018 och 2019 året därpå. I en bok av Nobelstiftelsens tidigare vd Lars Heikensten läggs en stor del av ansvaret för krisen på just Frostenson.
Varför lämnade hon Svenska Akademien?
Frostenson utträdde ur Svenska Akademien den 18 januari 2019 och efterträddes på stol 18 av den finlandssvenska poeten Tua Forsström. Samma år gav hon ut den självbiografiska boken K (Polaris, 2019), och 2020 följde F. en färd, där hon reflekterar över äktenskapet, konstnärskapet och åren som skakade Akademien. Trots skandalens efterverkningar fortsätter Frostenson att ge ut ny poesi och räknas alltjämt som en av de mest särpräglade rösterna i svensk 1900- och 2000-talslitteratur, i en tradition av litterära förebilder som listas i vår genomgång av kända svenska kvinnor genom tiderna.
Bild: Frankie Fouganthin / Wikimedia Commons, licens CC BY-SA 4.0.
